Zenitha - Nr 7121

Tremastskonaren Zenitha byggdes 1916 i ek och fur av Hans Christian Nielsen i Marstal och blev döpt till Elisabeth. Bilbrevet är utfärdat den 29 februari 1916. Hon byggdes för Erik Boye Kromann i Marstal och hade i 1917 års skeppslista mättalen 217 brt, 190 nrt och 11.5 fots djup. Befälhavare var Kristen Hansen Grooth och hennes hemort var Marstal.

Den 25 april 1917 stacks Elisabeth i brand av en tysk ubåt ca 100 distansminuter från Irlands kust under resa från New Brunswick i Canada till Cardiff i England med 89 std trälast. Hon hade avgått från New Brunswick den 15 mars och befann sig ca 100 distansminuter V om Irland när hon klockan 6 på eftermiddagen den 25 april uppbringades av en tysk ubåt som gav order om att Elisabeth skulle överges. Strax därefter blev hon stucken i brand och beskjuten. Besättningen som hade lämnat fartyget försökte gå ombord igen när ubåten försvunnit. Hon flöt på lasten men det var omöjligt att släcka elden. Fartyget övergavs och besättningen togs upp av ett engelskt patrullfartyg den 28 april som landsatte dem i Milford Haven dagen därpå. En engelsk trålare tog fartyget under bogsering till engelsk hamn. Hon blev där liggande med brittisk flagg och nerbränd till vattenlinjen. Sjöförklaring hölls i Swansea den 2 maj och sjöförhör i Köpenhamn den 19 maj. Efter anmälan från rederiet den 16 juni ströks hon ur registret den 25 juni 1917 som krigsförlist. Under tiden i England hade hon engelsk ägare men var aldrig införd i det brittiska registret. I december 1919 såldes hon till partrederiet Hans Nielsen i Rudköbing som reparerade henne.

I Danmarks Skibsliste 1921 redovisas samma mättal som innan branden samt 360 tdw. Hemort för fartyg och huvudredare var Rudköbing. I 1922 års skeppslista är J S Hansen befälhavare och i 1923 års skeppslista är Intresentselskabet Hans Nielsen i Rudköbing redare. Den 24 juli 1923 då Elisabeth, i barlast, var på resa från Rudköbing till Norrköping grundstötte hon klockan 5 på eftermiddagen vid Lilla Alhällen i Arkö skärgård, Misterhults socken. Man kom loss dagen därpå klockan 12.30 på förmiddagen. Vid olyckstillfället rådde byigt väder. 

Elisabeth såldes den 10 maj 1924 för 61 500 danska kronor till ett partrederi i Råå med Adolf Reinhold Råwall som huvudredare. Vid ommätning den 22 maj samma år var hennes mättal 211,49 brt och 181,38 nrt. Av certifikat vid registrering den 17 juni framgår att skonertskeppet Zenitha tillhör partrederiet, skeppsredare Adolf Reinhold Råwall i Råå. Han ägde själv 3/65. Befälhavaren, skeppare Ferdinand Bengtsson i Råå, hade 34/65, sjökapten Oskar Risberg i Skillinge 1/65, sjökapten Anton Bengtsson i Skillinge 4/65, sjökapten Frans Emil Olsson i Brantevik 1/65, skeppare Johan Vilhelm Bengtsson i Brantevik 2/65 och skeppare Nils Viktor Bengtsson i Brantevik 2/65. Därutöver fanns det ytterligare 14 delägare med mindre andelar. I 1925 års skeppslista finns Zenithas mättal och dimensioner upptagna med 211,49 brt, 198 brt under däck, 181,38 nrt, 32,5 längd, 8,10 bredd, 3,49 djup och 3,6 meters djupgående.     

Den 29 juni 1931 intygade AB Holms Skeppsvarv i Råå att de installerat en 2-cyl June Munktell på 112 – 120 hk i Zenitha. Det var hennes första motor. Befattningen som befälhavare växlade därefter mellan bröderna Ferdinand Bengtsson och Anton Bengtsson. På resa mellan Hamburg och Stockholm med olja den 18 oktober 1934 kolliderade hon med ångaren Bohema vid Brunnsbüttelslussen i Kielkanalen. Bohema ankrade plötsligt upp framför dem utan att de kunde få stopp i tid. De uppkomna skadorna blev ovanför vattenlinjen så att resan kunde fortsätta. Man bytte motorn den 17 mars 1943 till en Bolinder Munktell på 145 hk. Adolf Reinhold Råwall avled den 21 maj 1945. Hans son, Emil Romanus Natanael Råwall, blev då huvudredare i hans ställe. Anmälan om detta inlämnades den 23 december 1946.

Henning Natanael Bruse i Råå blev befälhavare på Zenitha den 21 juni 1947. Under hans befäl och 6 mans besättning sjönk fartyget den 1 juli 1947 då de var på resa från Oxelösund till Stettin med last av järnmalm. När de befann sig i Kalmarsund djupränna tvärs inloppet till Kalmar blev de påseglade av ångaren Ligur av Helsingborg. Väderförhållandena var vid tillfället vindstilla med smul sjö och god sikt. Zenitha gick till botten på fem minuter. Fartyg och besättning blev bärgade och Zenitha kom åter i fraktfart. Den 23 mars 1948 fick hon certifikat med partrederiet lotsförman Emil Romanus Natanael Råwall i Råå som ägare och Ferdinand Bengtsson i Råå som befälhavare.

Zenitha såldes den 5 februari 1949, på offentlig auktion i Vallåkra för 175 000 kronor, till ett partrederi i Skillinge med Nils Edvin Thorsson som huvudredare och befälhavare. Även i detta Skånerederi var det många delägare. Nils Edvin Thorsson hade själv 75/180 i fartyget. De övriga delägarna var sjömannen Nils Evald Thorsson med 25/180, sjökapten Olof Bernhard Thorsson 30/180, sjökapten Johan Hjalmar Thorsson 10/180, sjömannen Jan Erik Thorsson 5/180, skeppare Malte Torvald Thorsson 15/180, advokat Algot Eriksson 3/180, sjökapten Herman Reinhold Lundgren 2/180, sjökapten Per Henriksson 1/180, direktör Finn Lennart Samuel Ekström 2/180, disponent Stig Olof Ingemund Ekström 2/180, alla bosatta i Skillinge. Dessutom var skeppsredare Anders Hemfrid Thorsson i Djupekås delägare med 5/180, fru Selma Lovisa Ingemansson i Simrishamn 4/180 och järnvägstjänsteman Karl Johan Hallin i Simrishamn 1/180. I skeppslistan 1955 anges Zenithas mättal till 234 brt, 170 nrt och 335 tdw.

Tremastskonaren Zenitha, sedan mesanmasten tagits bort. Hon hade Skärhamn som hemort från 1957 till förlisningen 1959.

Den 23 februari 1957 anmäldes att Zenitha fått Skärhamn som hemort. Hon såldes med köpebrev den 27 februari till partrederiet Johan Adolf Hermansson på Flatholmen. Delägare i fartyget var hans båda söner John Olle Hilding Hermansson och Knut Verner Gotthard Hermansson. Fadern var huvudredare och den äldste sonen John befälhavare. Köpeskillingen var 110 000 kronor och delägarna hade lika stora andelar. Johan Hermansson var född i Skärhamn den 13 augusti 1899 som son till Herman Olsson och Anna Britta Andreasdotter. De var födda i Häle den 21 maj 1856 och i Södra Bäck den 15 juni 1857. Johan var gift med Olga Johanna Kornelia som var född på Flatholmen i Klädesholmen den 17 december 1898. De bosatte sig på Flatholmen. Sonen John var född på Flatholmen i Klädesholmen den 4 mars 1932. Han var ogift och bodde senare på Nötsätersvägen 1 i Skärhamn. Sonen Knut var född på Flatholmen den 27 april 1937. Han gifte sig med Lisbeth Linnéa som var född i Karl Johans församling i Göteborg den 9 november 1943. De bodde på Nötsätersvägen i Skärhamn.     

Under befäl av John Hermansson och med totalt fyra mans besättning gick Zenitha på grund vid Kungens fyr natten mellan den 2 och 3 december 1959. De hade lastat 330 ton gödning i Landskrona och avgick den 1 december med full last mot Göteborg. Man gick på vägen in till Helsingborg för dåligt väder och fortsatte dagen därpå klockan 13. Påföljande natt, den 3 december klockan 01.30, passerade de Lillelands fyr (som ligger någon distansminut öster om Nidingen) i farleden öster om fyren och såg då tydligt fyrarna Hallands Svartskär och Kungen. Befälhavaren hade tidigare överlämnat befälet till bästemannen. Klockan 02.05 passerades Hallands Svartskär varefter fartyget framfördes i östra kanten av Kungens vita sektor tills Hallands Svartskärs fyr syntes vit akterut. När bästemannen såg de fyra radiomasterna vid Onsala Sandö antog han att de passerat grundet Gateberget och fortsatte i Hallands Svartskärs vita sektor på ungefär nordlig kurs. När Kungens fyr var mycket nära och Hallands Svartskärs sektor akterut i regndiset fortfarande uppfattades som vit, gav bästeman order om att gira styrbord. Giren hann knappast påbörjas förrän fartyget i full fart rände på 1,7-metersgrundet som ligger ett hundratal meter ONO om den nordligaste delen av klippan som Kungen står på. I efterhand framstår det tydligt att fartyget kommit över i Hallands Svartskärs gröna sektor fastän bästemannen fortsatt att uppfatta sektorn som vit.

Maskinen stoppades omedelbart men fartyget stod hårt på grund och var kraftigt läck. Då de ansåg att inget kunde göras för fartyget gick de fyra i besättningen i livbåten för att ro till Valö fyr, en sträcka på ungefär 7 distansminuter. Efter en timma blev de upptagna av motortankern Taros, varefter besättningen med tillkallad lotsbåt fördes till Göteborg. Fartyget blev vrak och avfördes från registret 1960. Enligt Riksantikvarieämbetet så uppger Sjöfartsmuseet i Göteborg att Zenitha ligger på 5 meters djup. Enligt en annan dykrapport ligger hon på 11 meter. 

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Danmarks Skibsliste 1917, 1921 – 1924, Sveriges skeppslista 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Lloyds Register 1930 – 1945, Riksantikvarieämbetets Fornsök 925:008 och 332, Råå Museum - Museitidningen, Europeana Zenitha – förlisningsuppgift 11960 och fartygs-/båtlämning 3346, Dansk Söulykke – statistik 1917 och 1923, Eniro sjökort, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka och Klädesholmen.