Athéne - Nr 6839

S/S Aténe färdigställdes i stål på klink vid Erikbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg 1915. Hon nämns vara byggd som lastångare för grosshandlare Karl Hugo Brusell i Stockholm men tillgängliga källor anger fartyget som Brusells privata lustyacht. Hon blev vid varvet försedd med ångmaskin (modell Eriksberg) på 75 hk. Vad hennes mättal och dimensioner var vid byggnationen har jag inte kunnat finna men efter ombyggnad till passagerarefartyg på 30-talet mättes hon 1939 till 73,15/27,01. I en senare källa anges hennes dimensioner vid byggandet till 25,50 x 4,52 med ett djupgående av 2,35 meter.

1919 såldes fartyget till konsul Erik Brodin på Torö. Denne var skeppsredare och ägde också Erik Brodins Varv AB i Gävle och Gefle Porlinsfabrik. 1923 övertog generalkonsul Bror Johan (Jean) Teodor Jahnsson fartyget. Denne var juvelerare och konstsamlare och senare ägare av Hallbergs Guldsmeds AB. 1896 blev han hovjuvelerare och 1907 turkisk generalkonsul. Både Brodin och Jahnsson drev fartyget som ånglustyacht. Den senare till 1930 då han nödgades sälja, troligen som ett första led i att han drabbades hårt av Kreugerkrachen i början av 30-talet.

Nästa ägare av Athéne var ingenjör Einar Egnell i Stockholm. Han var verkstadschef på Thulinverken i Landskrona som tillverkade flygplan och han satt i styrelsen tillammans med Gustaf Dalén och LM Ericsson. Han hade stor framgång som uppfinnare och gjorde en världsberömd bröstpump för ammande mödrar. Att det var han som tog över ånglustyachten Aténe framgår av ett intyg av den 9 oktober 1939 ”att fartyget sålts av ingenjör Einar Egnell i Stockholm till köpare i Göteborg för 10000 kronor”. Dessförinnan hade ett bilbrev utfärdats den 2 juli 1939 i vilket det intygades att fartyget byggts för grosshandlare Hugo Brusell i Stockholm. Egnell sålde alltså sin lustyacht under 1939 till köpare i Göteborg för ombyggnad till passagerarfartyg.

Den 12 augusti 1939 var ombyggnaden klar. Då fick hon certifikat som passagerar s/s Athene. Det framgår av certifikatet att hon ägdes av direktör Carl Eric Olsson ensam och att hon hade Göteborg om hemort. Han hade köpt in fartyget för Rederi AB Athéne som var under bildande. Befälhavare var sjökapten Gustaf Arthur Bartley i Göteborg. Rederi AB Athéne bildades av 5 personer i Göteborg och fick ett aktiekapital på 30000 kronor. Bolaget skulle driva rederi och handelrörelse och övertog den i trafik i Göteborgs södra skärgård sysselsatta s/s Athéne. Hennes framdrivning var då fortfarande samma ångmaskin som installerats när hon byggdes.

Handels AB Belgas i Göteborg anmäldes den 18 februari 1941 ha köpt fartyget för 10000 kronor. Carl Eric Olsson var även med i detta bolag. Detta ägande blev inte långvarigt för redan den 14 juni samma år överfördes Athéne till ett partrederi för 11000 kronor. Det nya rederiets namn var p.r. sjökapten Gustaf Arthur Bartley. Bartley var fortfarande befälhavare på fartyget och hans ägardel uppgick till 23/210 delar. Övriga delägare i rederiet var hans hustru Kristine Bartley med 54/210, sonen studerande Osborne Bartley 40/210, skeppare Ludvig Johansson 15/210, skeppare Edvin Johansson 15/210, fröken Valborg Johansson 20/210, skeppare Gustaf Larsson 20/210 och fru Anna Sofia Larsson 20/210, alla från Vänersborg. Dessutom var kontorist Arne Andersson i Göteborg delägare med 3/210. Ludvig Johansson, Edvin Johansson och Valborg Johansson överlät sina 50 andelar för 5000 kronor i december 1942 till Ethel Bartley och Gurli Bartley i Göteborg. Av korrespondens med Kommerskollegium den 6 september 1944 framgår att Gurli Bartley samtidigt sålde sina 25 andelar vidare till Gustaf Larsson mot kvitto. 

I köpebrev den 16 maj 1944 övertog Sören Valdemar Pettersson i Skärhamn passagerarångaren Athéne för 28000 kronor vilket redan betalts. Det framgår av ett tillägg i köpebrevet den 26 maj att fartyget fanns på Göteborgs Örlogsdepå under rekvisition (Nya Varvet) och att säljarna skall låta klassa och bekosta klassning när fartyget återlämnas. I en annan kompletterande handling till köpet ”förklaras på heder och samvete att icke i någon form därutöver lämnats eller skall lämnas annan betalning för köpet, som ägde rum den 16 maj 1944”. Handlingen är undertecknad av Gustaf Bartley och Sören Pettersson. Det framgår inte när Athéne rekvirerades men det hade naturligtvis med det pågående WW2 att göra. Den 21 juni 1944 anmäldes Sören Pettersson som ensam ägare och själv befälhavare. Detta kan tolkas som att de militära myndigheterna då hade återlämnat Athène. Hans tid som befälhavare på Athène kan bara ha varat en mycket kort tid. Han var samtidigt också delägare i de två tremastskonarna Gunbritt 6509 och Gerd 8074. I den sistnämnda var han befälhavare från 25 september 1945 till 17 oktober 1946 och från 12 mars 1948 till 14 oktober 1948. Det är troligt att Gustaf Bartley, som senare köpte fartyget genom AB Rivö, också drev Athéne under den tid som hon ägdes av Sören Pettersson i Skärhamn. Sören var född i Skärhamn den 18 april 1911 och son till Petter och Alfrida Pettersson. Han var gift med Alfhild Dagmar Hermansson som var född i Skärhamn den 15 december 1912. De bodde på Storgatan 34.

Den 4 mars 1948 såldes s/s Athéne till AB Rivö i Göteborg för 26000 kronor. Detta bolag var bildat 1947 av ovan nämnde Gustaf Bartley. I certifikat den 20 april 1948 framgår att AB Rivö var ägare till fartyget med Göteborg som hemort och Gustaf Bartley som befälhavare. Detta ägande blev dock inte långvarigt för redan den 2 oktober 1948 såldes hon för 30000 kronor. I certifikat den 15 oktober kan man läsa att s/s Athéne tillhör p.r. skeppare Lars Allan Harrysson i Gravarne med Göteborg som hemort. Harrysson var ägare till halva fartyget och själv befälhavare. Den andra hälften ägdes av sjökapten Charles Persson i Göteborg som också var från Gravarne. Persson sålde sin del i Athéne för 14000 kronor till Åke Harrysson i Gravarne den 24 april 1950. Det var därefter två bröder som ägde fartyget.

Arbetet med att bygga om fartyget och installera ny motor var påbörjat medan Charles Persson var delägare. Den 22 maj 1950 gjordes anmälan om att ny motor på 120 hk var installerad istället för den gamla ångmaskinen. På samma datum fick man certifikat för m/s Athéne med Visingsö som hemort. Partrederiets namn var nu: p.r. Lars Allan Harrysson. I S.S.T. nummer 23 år 1950 kunde man läsa om förändringarna i partrederiet samt att motorn var av 2 cyl Säffle råoljemotor. Lars Allan Harrysson fortsatte som befälhavare på deras nya verksamhetsområde, som var Vättern, med regelbundna turer mellan Gränna och Visingsö. I certifikat den 7 maj 1953 har namnbyte skett till det m/s Visingsö. Man fortsatte trafikera Visingsö till oktober 1955 då fartyget såldes.

Köpebrevet är daterat den 1 oktober 1955. m/s Visingsö såldes då för 67500 kronor och i certifikat den 14 oktober har fartyget fått namnet ändrat till m/s Muskö. Där framgår också att hon tillhör AB Nynäshamns Skeppsmäkleri & Speditionskontor med Nynäshamn som hemort och skeppare Einar Torkel Englund från Muskö som befälhavare. Genom köpebrev den 9 juni 1957 såldes m/s Muskö vidare till Stockholm-Nynäs Järnvägs AB i Nynäshamn. Einar Torkel Englund fortsatte som befälhavare.

I en annons som var införd i S.S.T. nr 39 år 1961 utbjöds m/s Muskö till försäljning. Man upplyste i annonsen att fartyget tar 134 passagerare och att hon delvis byggts om 1956. När fartyget kom till Nynäshamn 1955 blev hon insatt i trafik på Muskö och andra öar däromkring. 1961 blev hon uthyrd till Utö Hotell och sattes in i trafik mellan Årsta Havbad och Utö. Försäljningen blev av till köpare i Göteborg den 2 maj 1962 för 20000 kronor. Köparna hade tänkt använda henne för nöjesfisketurer på Västkusten. I S.S.T. nr 44 år 1962 kan man läsa att hon sålts till R.G.W. Helmz i Göteborg. AB Vättertrafik i Jönköping behövde då en ersättare för s/s Motala Express som visat sig vara i sämre skick än man trott. Därför blev Muskö sommaren 1962 uthyrd till Smålandsrederiet. Efter en sommar på Vättern återkom fartyget till Göteborg och blev då insatt på nöjesfisketurer som m/s Skåpesund. I certifikat den 2 mars 1963 kan man läsa att fartyget bytt namn till m/s Skåpesund och ägs av skeppare Rune Gustav Wilhelm Helmz i Göteborg ensam samt att Einar Torkel Englund är kvar som befälhavare.

Den 11 februari 1966 sålde Rune Helmz hälften av fartyget till sin son Claes Olof Rune Helmz för 10000 kronor. I certifikat den 4 april samma år framgår att m/s Skåpesund tillhör p.r. Rune Gustav Wilhelm Helmz med hemort Göteborg och att Rune Helmz är befälhavare. Där framgår även att Rune och Claes Helmz äger hälften vardera i partrederiet. Den 12 februari 1969 överlät Rune Helmz sin halva del till sonen för 5000 kronor. Anmälan gjordes samma dag. Under den svåra höststormen, den 22 september 1969, skadades Skåpesund svårt när hon låg vid kaj i Göteborg. Rederi AB Transatlantics m/s Cooranga kom på drift i hamnen och klämde Skåpesund vid kajen. Hon kunde dock repareras och sättas i trafik igen.

Skåpesund såldes den 11 maj 1973 för 42500 kronor till ett partrederi i Arvika med 5 delägare. I anmälan den 2 juli nämns hon som m/s Sundsnäs och tillhör bogserbåtsägare Hans Bertil Gustafsson och byggnadssnickare Henry Bertil Pettersson med 1/4 del vardera. Harald Verner Gustafsson äger då 1/8 del, Alf Gösta Gustafsson, 1/8 del samt Lars Erik Gustafsson, 1/4 del. Alla delägarna var från Arvika. Huvudredare var Hans Bertil Gustafsson med Arvika som hemort och Harald Verner Gustafsson som befälhavare. Den 1 januari 1976 fanns hon kvar i Arvika med samma ägare. Enligt uppgifter från Arvika kommun så gjorde hon turistresor på Glafsfjorden från 1973 till 1980.

Den 13 april 1981 såldes Sundsnäs till köpare på Visingsö för 175000 kronor. Hon döptes då om till Wisingsö. Flera namn på rederiet figurerar som ägare till fartyget, Visingsöbåtarnas Rederi AB – Moberg & Johansson HB – AB Startura nr 2801 – Visingsöbåtarnas Rederi Moberg & Johansson HB och Rederi AB Visingsö. Ny motor av Volvo Penta TAMD 120A fabrikat på 300 hk monterades in i fartyget 1982. Överföringen till Rederi AB Visingsö den 26 februari 1988 gjordes till ett pris av 150000 kronor. I 1988 år skeppslista är hon upptagen på Visingsöbåtarnas Rederi Moberg & Johansson HB.

Mälarens Båttrafik AB fick betala 850000 kronor när de den 18 oktober 1989 köpte Wisingsö. Hon sattes i trafik på Mälaren och fick namnet ändrat till m/s Ena med Enköping som hemort. I skeppslistan 1990 är hon redovisad med 55 brutto, 20 netto och motor på 199 kw. I Enköping blev hon kvar 11 år innan hon, den 16 november 2000, såldes vidare till Arboga Rederi AB i Arboga för 1,6 miljoner kronor med trafik på Mälaren och Hjälmaren. Hon blev vid detta köp omdöpt till Tor och blev välkänd av många för räkkryssningar och charter. Det gjordes stora ombyggnader i fartyget, bl.a. fick hon nytt kök och renoverade salonger. Hon tog ombord 90 passagerare med 80 sittande gäster i restaurant eller cafeteria eller 50 gäster vid konferens. Tor finns i 2010 års skeppslista med Arboga Rederi AB som ägare, 81 brutto, 36 netto samt med måttuppgifterna 25,8x4,6x1,96.

Den 16 december 2011 överfördes Tor till ett nybildat bolag när Arboga Rederi AB delades i två enheter. I Skeppsregistret skrevs händelsen in den 30 april 2012: ”SGQZ/8369 Tor av Arboga, ex Ena-00, Wisingsö-89, Sundsnäs-81, Skåpesund-73, Muskö-62, Visingsö-55, Athéne-53, pass-motorsk, 55/1915 Gbg. Arboga Rederi AB sålt till Rederiaktiebolaget M/S Lagerbjelke 111216. Inskrivet 120430”. Trafiken fortsatte i Rederi AB Mälartrafik m/s Tor, med samma verksamhet så för m/s Tors del fortsatte räkkryssningarna som tidigare. När ägaren, Håkan Isaksson, gick i pension 2018 sålde Rederi AB Mälartrafik m/s Tor fartyget till Rederi Mälarstaden AB i Västerås som också de fortsatte med samma verksamhet som tidigare. Fartyget kallas i folkmun för ”Räkbåten”.

  

Mättal: 1939: 73,15/27,01, SL 1990: 55/20, SL 2010: 81/36. Namn med början vid byggnation: Athéne, Visingsö, Muskö, Skåpesund, Sundsnäs, Wisingsö, Ena, Tor. Hemorter med början vid byggnation: Stockholm, Torö, Stockholm, Göteborg, Skärhamn, Göteborg, Visingsö, Nynäshamn, Göteborg, Arvika, Visingsö, Enköping, Arboga och Västerås.   

  

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla – Tore Olsson i Mörrum, Facebook - Fiske och sjöfart på Tjörn förr och nu, Länspumpen nr 4 år 1974, Sjöhistoriska Museet, Rikarkivet, Hemsidan Skärgårdsredarna, Wikipedia om konsul Eric Brodin, generalkonsul Jean Jahnsson, ingenjör Einar Egnell, grosshandlare Hugo Brusell och sjökapten Gustaf Bartley, Hemsidan Skärgårdsbåtar.SE, Hemsidan Fakta om fartyg, Nordenberg Reidar – Om Arvika, Fallrepet Forum, Hemsidan Faergelejet.dk, Arvika kommuns hemsida, Hemsidan Arboga Rederierna och Sjöfartsregistret.

På Bohusläns museum sägs bilden vara från Uddevalla 1936 och föreställande s/s Athene. På bilden är hon lustångyacht med det utseende hon fick vid byggnationen 1915. Fotograf: Ivar Nyman.

Bilden sägs vara från 1948 då Athéne kom till Vättern för trafik. Hon var iordningställd som passagerarfartyg 1939 men det märks ingen förändring i exteriören. På bilden är hon fortfarande en ångbåt. Med hemort Skärhamn 1944 – 1948 hade hon detta utseende. Bilden är från sjöfartsforumet Fallrepet. Fotografen okänd.

m/s Muskö 1955 - 1962 utanför Söderby brygga i Västerhaninge den 2 maj 1959. Det torde vara detta utseende hon fick 1950 när hon genomgick ombyggnad från ångbåt till ms. Utseendet stämmer troligen även med tiden då hon hade namnet m/s Visingsö fram till 1955. Viss ombyggnad gjordes även 1956. Bilden kommer från Nynäshamn Järnvägsmuseum NJM SNJ-bilden juli 2017. Fotograf: Gunnar Hedman.

m/s Skåpesund mellan 1963 och 1973 med Rune och Claes Helmz i Göteborg som ägare. Fotograf: J. Robert Boman / Sjöhistoriska Museet. Som framgår av bilden så har ytterligare ombyggnader skett, kanske ett resultat av stormen 1969 eller en modernisering och uppdatering.

m/s Sundsnäs av Arvika 1973 - 1981 med turistturer på Glafsfjorden och med samma utseende som m/s Skåpesund och m/s Wisingsö. Fotografen okänd.

m/s Wisingsö 1981 – 1989 med hemort Visingsö. Bilden sägs vara från 1983. Utseendet är detsamma som m/s Sundsnäs och m/s Skåpesund. Dock fick hon ny Volvo Penta motor på 300 hk 1982. Bilden är från sjöfartforumet Fallrepet. Fotografen okänd.

m/s Ena av Enköping 1989 – 2000. Ytterligare ombyggnader av salongerna har gjorts. Dessutom har fartyget fått ett övre soldäck. Bilden är från sjöfartforumet Fallrepet. Fotografen okänd.

m/s Tor fick namnet år 2000 hos Arboga Rederi AB. Efter försäljningar 2011 och 2018 har hon fortfarande kvar namnet. Foto: Rederi Mälarstaden AB.