Gustaf - Nr 3971

Den Orustbyggda galeasen finns i Sveriges skeppslista som Gustaf. Den byggdes av Olof Berntsson på Söbben 1891 och levererades till ett partrederi i Skärhamn med 9 delägare. Dessa var August Johansson i Skärhamn, Matias Nilsson i Nordvik, Petter Olsson, Olaus Olsson, Karl Gustafsson, Olaus Rutgersson, Alfred Pettersson, Janne Olsson och Anders Johan Johansson. Matias Nilsson avled den 10 december 1895. Av bouppteckningen framgår att han var delägare med 1/9 till ett värde av 350 kronor. Mot detta står en skuld på samma belopp. Galeasen betecknas i bouppteckningen som ”fiskebåten Gustaf II”. Efter Matias Nilssons död övertogs hans andel av hustrun Elisabeth Olausdotter. Enligt köpekontrakt den 3 mars 1902 sålde delägarna fartyget för 1 900 kronor till August Johansson i Skärhamn. Av intyg den 19 mars framgår att Gustaf användes uteslutande för fiske fram till nu.

Av de 9 personerna som mottog leveransen 1891 har 3 kunnat härledas vara från Skärhamn. Flertalet av de andra 6 var från Nordvik. De från Skärhamn var Anders Johan Johansson, August Johansson och Olaus Olsson. Anders Johan Johansson var född i Skärhamn den 30 september 1849. Han var son till Johan Engelbrektsson och Anna Andersdotter som var födda i Köleröd Klövedal 1820 och i Utäng 1822. Han var gift med Regina Persdotter som var född i Skärhamn den 9 juni 1850. De bodde på Båtvägen 2. August Johansson var bror till Anders Johan och född den 3 november 1854. Han var gift med Petronella Berntsdotter som var född i Utäng den 20 december 1848. De bodde på Dalgatan 2. Olaus Olsson var född i Röd den 3 november 1846. Han var son till Olof Pettersson och Petronella Olsdotter. De var födda i Röd 1814 och Södra Bäck 1819. Olaus var gift med Kristina Berntsdotter som var född i Toftenäs den 14 maj 1849. De bodde på Tvärgatan 4.

Galeasen Gustaf hade Skärhamn som hemort från nybyggnationen 1891 till 1927. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Den vitmålade galeasen till höger skall vara Gustaf liggande i Hamnkanalen Göteborg på 1920-talet. 



Mätbrev från den 24 mars 1902 redovisar 42,7 brt och 34,25 nrt. Registreringscertifikat den 26 mars upptar August Johansson som ensam ägare och själv befälhavare. I 1908 års skeppslista står han som ensam ägare till Gustaf och hans son, Karl Rikard Johansson, som befälhavare. Mättal och dimensioner anges där till 43,41 brt, 42,70 brt under däck, 35,19 nrt, 15,70 längd, 6,70 bredd, 2,19 djup och 3,00 djupgående. Den var byggd i ek och fur och blev driven 1907. År 1912 förbyggdes och drevs galeasen vid Rånäs varv på Orust och övertogs då av Augusts två söner, Karl och Bernhard Johansson, med hälften vardera. Karl var född den 1 februari 1884 och gift med Almida Charlotta Hollander som var född i Skärhamn den 22 oktober 1886. De bodde på Storgatan 6. Bernhard var född den 5 november 1881 och gift med Anna Charlotta Andersson som var född i Nötsäter den 23 juni 1883. De bodde på Hamngatan 6. I skeppslistan från 1917 upptas mättal och dimensioner till 48,97 brt, 47,67 brt under däck, 38,99 nrt, 16,25 längd, 6,44 bredd och 2,29 djup. Bernhard Johansson var då både huvudredare och befälhavare.
I 1923 års skeppslista finns motor på 22 hk angiven. Den blev inmonterad 1920. I samband härmed har troligen även utförts andra reparationer. Mättalen har ökat till 50,04 brt och 39,31 nrt. Hon såldes av bröderna Johansson den 8 mars1927 för 6 000 kronor till ett partrederi i Hamburgsund. Anmälan gjordes den 11 mars att hon sålts till Algot Gustavsson, Johan Albert Martinsson och Folke Hagberg i Hamburgsund. I 1927 års skeppslista är Johan Martinsson befälhavare och Algot Gustavsson huvudredare. Som hemort anges Hamburgsund. Där finns även notering om att hon drivits 1926. Galeasens lastförmåga sägs ha varit 80 tdw.
Den 23 oktober 1928 anmäldes att Gustaf sålts till Norge. Intyg från samma datum visar att hon sålts för 7 000 kronor. Hon blev avförd från det svenska registret samma år. Det finns uppgifter om att hon såldes till Drammen och därefter till Bergen innan hon hamnade i södra Norge. Gustaf uppges ha blivit vrak vid Tönsberg Tönne under andra världskriget sedan hon kolliderat med ett annat fartyg. Tönsberg Tönne är ett sjömärke på västra sidan av inseglingen till Tönsbergsfjorden. Ursprungligen bestod sjömärket av en tunna upphängd på en stång.  

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Tjörns båtar, Bouppteckning efter Mattias Nilsson i Nordvik hos Orusts och Tjörns häradsrätt FII:37 (1896-97) Bild 105 /sidan 203 (AID: v 70551. b105. s 203, NAD: SE/GLA/11080), Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925 och 1927, Riksarkivets dossiéer rörande avförda fartyg, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.  


















  










  






























Kommentarer