Gurli - Nr 3978

Gurli var byggd som tvåmastad skonare av Viggo Frandsen i Halmstad 1902. Bilbrevet är daterat den 21 mars och mätbrevet den 27 mars med 112,37 brt och 97,25 nrt. Hon byggdes för ett partrederi i Halmstad med Anders Svensson som huvudredare och ett stort antal delägare som tillsammans hade 23 andelar.  I 1908 års skeppslista framgår hennes mättal och dimensioner med 112,37 brt, 104,45 brt under däck, 96,13 nrt, 27,80 längd, 7,25 bredd, 2,47 djup och 3,00 djupgående. Av skeppslistan framgår dessutom att hon var byggd av ek och fur, att A Christiansson var befälhavare samt att hennes hemort var Halmstad.

Med last av stenkol, den 22 september 1909, från West Wemyss i Skotland 20 kilometer nord om Edinburgh till Vellerup i Danmark, kolliderade Gurli med s/s Stegelborg. Olyckan inträffade i Kattegatt mellan Skagen och Trindeln i laber nordlig bris med tjocka ca klockan halv fyra på eftermiddagen. Gurli fick stäven skadad och bogsprötet sprang av medan Stegelborg endast fick mindre skador och kunde ta Gurli under bogsering till Fredrikshamn. Orsaken till kollisionen angavs vara tät tjocka. Av 1917 års skeppslista framgår att hon blev driven och reparerad 1915 samt att hennes mättal justerats till 112,87 brt och 96,58 nrt.

Då Anders Svensson avled 1921 övertogs hans syssla av Magnus Öfverberg i Halmstad, troligen i ett nytt partrederi. Av 1923 års skeppslista framgår att fartyget drivits och reparerats under året, att djupgåendet blivit ändrat till 3,20 meter samt att N O Bengtsson var befälhavare.  Gurli reparerades även 1925. 1927 hette hennes befälhavare C O Svensson och 1929 J Andersson. Halmstad var fortfarande hemort.

Den 1 maj 1931 såldes Gurli till ett partrederi i Skärhamn med Alvar Paul Johansson som huvudredare. Han var född i Skärhamn den 9 september 1907 och bodde på Hamngatan 23. Som befälhavare är Fredrik Johannes Olsson registrerad i 1931 års skeppslista. Dessutom var Anders Ragnvald Simonsson i Skärhamn delägare. De tre delägarna i partrederiet hade lika stora andelar. I skeppslistan finns också fartygets första maskin på 53 hk redovisad vilket medförde ändrade mättal till 98,56 brt, 98,16 brt under däck och 81,99 nrt. Fartygets längd är upptaget till 27,74 och djupet i lastrummet till 2,30. Dessutom nämns att hon drivits och reparerats 1929. Maskinen var av märket Munktell. 1935 har hon genomgått vissa förändringar som medfört att mättalen ändrats till 99,97 brt och 83,40 nrt.

Alvar var son till Axel Johansson och Beata Pettersdotter. De var födda i Skärhamn 1878 och i Kroksdal 1880. Han var gift med Inez Paula Beatrice Borggren som var född i Järrestads socken Kristianstads län den 12 mars 1916. Fredrik, född i Bö Nedergård den 24 september 1900, var son till Frans Oskar Olsson och Elisabeth Johannesdotter. Dessa var födda i Bäve församling (numera i Uddevalla)1862 och i Lirås 1860. Fredrik var gift med Hulda Axelina Johansson som var född i Skärhamn den 21 augusti 1905. Hon var syster till Alvar, nämnd ovan. Fredrik och Hulda var bosatta på Kroksdalsliden 19. Anders Simonsson var född i Skärhamn den 13 september 1907 och gift med Gunhild Charlotta Johannesson som var född i Skärhamn den 23 februari 1908. De bodde på Skolgatan 8.

Alvar Johansson och Fredrik Olsson sålde den 3 augusti 1935 sina 2/3 i Gurli för 14 667 kronor till ett nytt partrederi i Skärhamn med Karl Bernhard Simonsson som huvudredare. Han var far till Anders Simonsson som var delägare i fartyget med 1/3. Karl var född i Duvedalen Stockevik den 18 juli 1881 och gift med Anna Johansson som var född i Skärhamn den 9 september 1883. De bodde på Fiskgatan 5. Karls föräldrar var skepparen Simon Robert Berntsson från Duvedalen och Helena Nilsdotter från Kroksdal. De var födda 1857 och 1856 och bodde i Duvedalen innan de flyttade till Skärhamn. Enligt anmälan samma dag ägdes fartyget av Gustav Harry Johansson med 1/3, Knut Erik Simonsson 1/3 och Anders Simonsson 1/3. Harry Johansson i Skärhamn var befälhavare. Knut Simonsson var bror till Anders och född den 25 februari 1912. Han var gift med Alice Gunhild Olsson som var född i Skärhamn den 18 juni 1911. De bodde på Parkgatan 11. Den 19 mars 1940 anmäldes försäljning den 18 mars av Harry Johanssons 1/3 i fartyget för 7 333 kronor till Anders och Knut Simonsson som därmed ägde 1/2 vardera i Gurli. Gustav Harry Johansson var född i Skärhamn den 23 juni 1908. Hans föräldrar var Gustav Johansson och Albertina Hollander vilka var födda 1886 och 1884 i Skärhamn. Harry var ogift och bodde på Hamngatan 34. I 1945 års skeppslista är Gurli införd med 115,76 brt, 88,50 nrt och med motor på 80 hk.

    Skonerten Gurli hade Skärhamn som hemort från 1931 till 1946. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Gurli blev avförd från det Svenska skeppsregistret 1946 efter försäljning den 18 oktober till Jakob A Lundegaard i Austad för 50 000 kronor. Hon fick då Farsund som hemort. Hon såldes vidare inom Norge i september 1948 till ett partrederi med Harald Falkenström Falsen i Bergen som huvudredare och Oslo som hemort. Gurli blev bara några månader hos sin sista redare. Den 26 januari 1949 förliste hon på resa från Målöy (ca 100 km söder om Ålesund) till Stord (ca 50 km söder om Bergen) med last av sill. Avståndet mellan de båda orterna är ca 160 distansminuter. Förlisningen återgavs i Firda Folkeblad den 31 januari på följande sätt:

”Fem timmar i öppen båt när Gurli gick till botten vid Fed. Fraktfartyget Gurli bröts ner av sjön vid Fedje nu i natt. Besättningen på fyra man blev upptagna av snurpebåten Glomfjord efter att de hade drivit omkring i en livbåt i fem timmar i den höga sjön.”       

Gurli var på väg från Målöy till Stord med 2238 hl sill ombord. När de kom till Hjeltefjorden möttes de av dåligt väder med hårda vindar så att sjöarna slog över fartyget. De förstod att de inte kunde gå mot vinden längre utan satte kursen undan vind i hopp om att de skulle reda ut situationen. Fartyget tog in vatten så de måste sätta igång pumparna. Då stannade motorn tvärs Holmengrå och fartyget blev liggande tvärs i sjön. De sände upp nödraketer men ingen såg dem i den mörka natten. De lyckades få igång motorn igen men efter bara 5 minuter stannade den för gott. Svänghjulet hade gått i bitar och snart stod vattnet högt upp på cylindern. De fortsatte pumpa för hand men snart var det så mycket vatten inombords att de måste lämna fartyget och gå i livbåten. Klockan var då halv tre på natten.

Två gånger var livbåten vattenfylld. Men de gav inte upp, de öste vatten hela tiden. Tre man rodde och en satt i aktern och styrde. De blev genomvåta på ett ögonblick och snart hade de gett upp allt hopp om bärgning i det hårda vädret som rådde och som hotade att välta livbåten vid flera tillfällen.

Klockan sju såg de land och lite senare ljus. Det var ”Glomfjord” som strax därefter kunde bärga dem. De fick torra kläder och mat ombord. De hade drivit norröver till mynningen av Sognefjorden trots att de hade rott åt andra hållet.”

I Norska förlisningar 1949 uppges att Gurli hade 2-cyl motor på 80 hk. Hennes lastkapacitet redovisades till 200 tdw. Hon var alltså en av de större tvåmastade skonarna.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Tjörns båtar, Halmstads äldre båtbyggarhistoria, Langs kysten i femti år, Norska förlisningar 1949, Firda Folkeblad den 31 januari 1949, Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925, 1927, 1029, 1931, 1933 och 1935, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.