Runa - Nr 5990

Galeasen Runa byggdes av Olof S Olsson i Studseröd vid Gullmarsfjorden. Hon färdigställdes 1918 i ek och fur och mättes den 11 maj till 51,76 brt, 37,64 nrt, 16,96 längd, 6,15 bredd och 2,26 djup. Bilattest utfärdades den 15 maj 1918.


Vid registreringen den 28 maj framgår att hon ägdes av bröderna Johan Verner Johansson och Albert Vilhelm Johansson på Hovenäset med hälften vardera. Verner Johansson var befälhavare. Sedan en 1-cyl 2-takt Skandia tkm på 25 hk insatts vid Lysekils Mekaniska Verkstad 1919, mättes hon den 12 juni till 51,72 brt och 36,94 nrt. I 1923 års skeppslista anges hennes mättal till 51,72 brt, 49,54 brt under däck och 39,33 nrt. Dimensionerna var oförändrade.
Den 14 februari 1924 köpte Verner Johansson ut sin bror ur Runa och blev ensam ägare. Han betalade för sin brors hälft 15 023:15 kronor. (Hela fartyget värderades till 18 000 kronor.) Nytt certifikat utfärdades den 18 februari.  1925 anges Runas djupgående till 2,9 meter och 1927 anges hennes brt till 56,77 och nrt till 42,64. 1929 anges mättalen till 58,13 brt, 46,14 brt under däck och 37,57 nrt. Djupet anges då till 2,08. Där framgår också att hon drivits 1928. Hon drevs även 1930. Av mättalen i detta stycke kan man kanske dra slutsatsen att Runa försetts med styrhytt omkring 1926.


Runa var den 25 maj 1932 inblandad i en kollision med ett annat fartyg vid Kullens fyr. Händelsen återrapporteras i Helsingborgs Dagblad den 25 maj 1972 under rubriken ”För 40 år sedan”: ”Runa kolliderade igår kväll kl 8.50 ca 1,5´ syd Kullens fyr med ett okänt fartyg, som sjönk inom ett par minuter. Båda fartygen hade lanternorna tända. Runas stäv träffade det mötande fartyget midskepps och skar rakt genom”. HD den 26 maj 1932: ”Nu har klarhet vunnits i vilket fartyg det var, som i onsdags kväll sjönk utanför Mölle. Det var motorgaleasen Godild av Son i Norge, som lämnat Helsingborg vid 6-tiden på kvällen, lastad med bensin i fat på resa till Fredrikstad”. Son ligger vid Oslofjorden, i den sydliga delen av Vestby kommun i Akershus strax norr om Moss.
Året därpå, den 14 oktober, var Runa inblandad i ännu en sjöolycka på resa från Rostock till Odense. I inseglingsrännan till Rostock drevs hon av storm och ström på grund men blev snart lossdragen. Sent på kvällen redan samma dag grundstötte hon vid Langelands ostkust. Hon lyckades för egen maskin komma loss ett dygn senare sedan en del av lasten lämpats över bord. Kortfattat referat från sjöförklaring lyder: På resa från Rostock till Odense med råg grundstötte Runa den 14 oktober 1933 vid Langelands östra kust. Sjöförklaring och sjöförhör hölls i Odense den 17 oktober. Klockan 07.30 avgick Runa från Warnemünde och vid solnedgången passerades Fehmarn Belt för segel. Då Runa var ca 7 sjömil från Kels Nor Fyr kom den i sikte förut. Kursen ändrades så att man fick fyren ¼ streck om babord. Vädret slog om till tjocka och klockan 22.15 grundstötte Runa ca 4 sjömil nord om Kels Nor Fyr. Den 15 oktober klockan 22 kom fartyget loss för egen maskin sedan en del av lasten lämpats över bord. Runa kunde därefter, med en mindre läcka, fortsätta sin resa till Odense. Sjörätten uttalade sig inte om orsaken till grundstötningen. Ministeriet antog, efter vad som i sak upplysts, att grundstötningen berodde på tjocka och strömsättning.


Warnemünde ligger ytterst vid inseglingsrännan till Rostock. Kels Nor Fyr ligger på Langelands södra udde. Avståndet däremellan kan beräknas till ca 60 sjömil. Återgivningen av referatet verkar rimligt. Man avgick troligen redan innan gryningen från Rostock och grundstötte i mörkret en stund senare. Efter att snart ha kommit loss avgick man från Warnemünde klockan 07.30 för att om möjligt nå Langeland på kvällen.
Den 7 maj 1934 anmäldes att Johan Oskar Vilhelm Johansson, son till Verner Johansson, var befälhavare på Runa. Under den påföljande vintern fick hon ny motor på 50 hk vilket anmäldes den 30 januari 1935. Den 17 december samma år var Verner Johansson tillbaka som befälhavare. Sedan han avlidit den 25 maj 1938, blev Johan Oskar Vilhelm huvudredare den 10 februari 1939. På samma datum blev nytt certifikat utfärdat för partrederiet där han redovisades som ägare till halva fartyget och själv befälhavare. Han hade övertagit sin halva del i fartyget av dödsboet för 6 500 kronor efter faderns död. Den andra hälften ägdes av dödsboet fram till försäljningen 1942.


Köpebrev på 12 500 kronor upprättades med Karl Andersson i Skärhamn den 28 april 1942. Certifikat den 6 juni 1942 meddelar sonen Gunnar Valdemar Andersson som befälhavare. Valdemar hade en alldeles ny 1:e skepparexamen som han fått på en extrakurs i Skärhamn under den gångna vintern. Karl Andersson ägde båten ensam. Han var född i Haketorp den 29 mars 1889 som son till Anders Kristiansson och Anna Maria Olsdotter vilka bosatte sig på Hamngatan 30 i Skärhamn. Anders var född i Haketorp den 6 februari 1861 och Maria var född i Brevik den 4 november 1865. Karl Andersson gifte sig med Edla Karlsson som var född i Skärhamn den 13 september 1894. De bodde på Postvägen 3. Sonen Valdemar var född den 11 december 1922 och bodde på samma adress. Han förblev ogift.

Runa hade Skärhamn som hemort mellan åren 1942 och 1945.



Den 6 november 1942 mönstrade Valdemar av på grund av militärtjänst och fadern mönstrar då som befälhavare istället. Efter avslutad militärtjänst återkommer sonen Valdemar som befälhavare den 5 mars 1945. Enligt Svensk skeppslista 1943 var Runa införd med 53,13 brt, 37,57 nrt och 90 tdw. Samma motor på 50 hk fanns då kvar. Förutom Valdemar så var Karl Anderssons äldste son, Karl Erik, bästeman på Runa när fadern var befälhavare. Dessutom hade hans söner Klas och Frank börjat sina sjömansbanor som kockjungman på Runa. Hon drevs med besättning ur den egna familjen. Runa hade, trots sina små mått, kajuta akterut och en skans med 3 – 4 kojer förut. I den fanns på babordssidan en kamin som fungerade som eldstad och som spis för matlagning. 
I certifikat den 24 oktober 1945 upptas fru Marianne Johansson på Styrsö för Runa med Arne Konstantin Johansson som befälhavare. De hade köpt Runa för 16 500 kronor och ändrat hemorten till Styrsö. Den 30 december 1945 uppstod en läcka under storm 3 sjömil O t N om Svenner fyr i Norge. Runa fick seglen sönderrivna och kom i drift och grundstötte, först vid Rackebåene och sedan vid Hellene. Hon bärgades senare av bärgningsfartyget ”Ula”. Svenner fyr räknas till Larvik kommun i Vestfold Norge. Fyren ligger i Skagerack, 4 – 5 sjömil från land med land i bäring ca 290 grader.
Från 1946 till 1948 bytte Runa ägare tre gånger med ägare från flera olika hemorter, en gång var 9 st. statslösa exilestländare delägare. De hade köpt fartyget för 16 000 kronor. Mönsterås och Helsingborg var hemorter bl.a. och befälhavarna var från Mönsterås, Kalmar, Lidköping och Norra Åsum. Den 10 juni 1947 sprang Runa läck i hård kuling 10 sjömil S om Möns klint. En del av lasten lämpades överbord varefter faran, som förorsakats av motorstopp, var över.
Sista försäljningen gjordes den 15 maj 1952 då fru Ida Amanda Lagström i Stora Rör i Högrums socken köpte Runa för 15 000 kronor tillsammans med två andra partredare, befälhavaren Gerard Hjalmar Mauritz Lagström och Göran Mauritz Lagström med 1/3 vardera. Ida Amanda var huvudredare och Runas hemort blev Stora Rör.
Den 31 maj 1954 skriver fartygsinspektör Gustav Nordström i Malmö: ”Fartyget hade backat mot en kaj i Landskrona och kört med förstäven mot en annan kaj. Dessa manövrar hade uppstått genom en brusten maskindel i backslaget, som reparerades i Landskrona. Även roder och stävar reparerades provisoriskt, varefter fartyget avgick till Ystad för torrsättning. Efter besiktning av fartyget ansåg ägaren det inte lönt att kosta på en reparation, varför motor, lastluckor, ankarspel och rigg demonterades. Däcket är upprivet. Återstoden är ett vrak, varför jag anser att fartyget kan avföras som upphugget”.
Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla – Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.


Kommentarer