Runa - Nr 5990
Galeasen Runa byggdes av Olof S Olsson i Studseröd
vid Gullmarsfjorden. Hon färdigställdes 1918 i ek och fur och mättes den 11 maj
till 51,76 brt, 37,64 nrt, 16,96 längd, 6,15 bredd och 2,26 djup. Bilattest
utfärdades den 15 maj 1918.
Vid registreringen den 28 maj framgår att hon ägdes
av bröderna Johan Verner Johansson och Albert Vilhelm Johansson på Hovenäset
med hälften vardera. Verner Johansson var befälhavare. Sedan en 1-cyl 2-takt
Skandia tkm på 25 hk insatts vid Lysekils Mekaniska Verkstad 1919, mättes hon den
12 juni till 51,72 brt och 36,94 nrt. I 1923 års
skeppslista anges hennes mättal till 51,72 brt, 49,54 brt under däck och 39,33
nrt. Dimensionerna var oförändrade.
Den 14 februari 1924 köpte Verner Johansson ut sin
bror ur Runa och blev ensam ägare. Han betalade för sin brors hälft 15 023:15
kronor. (Hela fartyget värderades till 18 000 kronor.) Nytt certifikat
utfärdades den 18 februari. 1925 anges
Runas djupgående till 2,9 meter och 1927 anges hennes brt till 56,77 och nrt
till 42,64. 1929 anges mättalen till 58,13 brt, 46,14 brt under däck och 37,57
nrt. Djupet anges då till 2,08. Där framgår också att hon drivits 1928. Hon
drevs även 1930. Av mättalen i detta stycke kan man kanske dra slutsatsen att
Runa försetts med styrhytt omkring 1926.
Runa var den 25 maj 1932 inblandad i en kollision
med ett annat fartyg vid Kullens fyr. Händelsen återrapporteras i Helsingborgs
Dagblad den 25 maj 1972 under rubriken ”För 40 år sedan”: ”Runa kolliderade
igår kväll kl 8.50 ca 1,5´ syd Kullens fyr med ett okänt fartyg, som sjönk inom
ett par minuter. Båda fartygen hade lanternorna tända. Runas stäv träffade det
mötande fartyget midskepps och skar rakt genom”. HD den 26 maj 1932: ”Nu har
klarhet vunnits i vilket fartyg det var, som i onsdags kväll sjönk utanför Mölle.
Det var motorgaleasen Godild av Son i Norge, som lämnat Helsingborg vid 6-tiden
på kvällen, lastad med bensin i fat på resa till Fredrikstad”. Son ligger vid
Oslofjorden, i den sydliga delen av Vestby kommun i Akershus strax norr om
Moss.
Året därpå, den 14 oktober, var Runa inblandad i
ännu en sjöolycka på resa från Rostock till Odense. I inseglingsrännan till
Rostock drevs hon av storm och ström på grund men blev snart lossdragen. Sent
på kvällen redan samma dag grundstötte hon vid Langelands ostkust. Hon lyckades
för egen maskin komma loss ett dygn senare sedan en del av lasten lämpats över
bord. Kortfattat referat från sjöförklaring lyder: På resa från Rostock till
Odense med råg grundstötte Runa den 14 oktober 1933 vid Langelands östra kust.
Sjöförklaring och sjöförhör hölls i Odense den 17 oktober. Klockan 07.30 avgick
Runa från Warnemünde och vid solnedgången passerades Fehmarn Belt för segel.
Då Runa var ca 7 sjömil från Kels Nor Fyr kom den i sikte förut. Kursen
ändrades så att man fick fyren ¼ streck om babord. Vädret slog om till tjocka
och klockan 22.15 grundstötte Runa ca 4 sjömil nord om Kels Nor Fyr. Den 15
oktober klockan 22 kom fartyget loss för egen maskin sedan en del av lasten
lämpats över bord. Runa kunde därefter, med en mindre läcka, fortsätta sin resa
till Odense. Sjörätten uttalade sig inte om orsaken till grundstötningen.
Ministeriet antog, efter vad som i sak upplysts, att grundstötningen berodde
på tjocka och strömsättning.
Warnemünde ligger ytterst vid inseglingsrännan till
Rostock. Kels Nor Fyr ligger på Langelands södra udde. Avståndet däremellan kan
beräknas till ca 60 sjömil. Återgivningen av
referatet verkar rimligt. Man avgick troligen redan innan gryningen från
Rostock och grundstötte i mörkret en stund senare. Efter att snart ha kommit
loss avgick man från Warnemünde klockan 07.30 för att om möjligt nå Langeland
på kvällen.
Den 7 maj 1934 anmäldes att Johan Oskar Vilhelm
Johansson, son till Verner Johansson, var befälhavare på Runa. Under den
påföljande vintern fick hon ny motor på 50 hk vilket anmäldes den 30 januari
1935. Den 17 december samma år var Verner Johansson tillbaka som befälhavare.
Sedan han avlidit den 25 maj 1938, blev Johan Oskar Vilhelm huvudredare den 10
februari 1939. På samma datum blev nytt certifikat utfärdat för partrederiet
där han redovisades som ägare till halva fartyget och själv befälhavare. Han
hade övertagit sin halva del i fartyget av dödsboet för 6 500 kronor efter
faderns död. Den andra hälften ägdes av dödsboet fram till försäljningen 1942.
Köpebrev på 12 500 kronor upprättades med Karl
Andersson i Skärhamn den 28 april 1942. Certifikat den 6 juni 1942 meddelar
sonen Gunnar Valdemar Andersson som befälhavare. Valdemar hade en
alldeles ny 1:e skepparexamen som han fått på en extrakurs i Skärhamn under den
gångna vintern. Karl Andersson ägde båten ensam. Han var född i Haketorp den 29
mars 1889 som son till Anders Kristiansson och Anna Maria Olsdotter
vilka bosatte sig på Hamngatan 30 i Skärhamn. Anders var född i Haketorp den 6
februari 1861 och Maria var född i Brevik den 4 november 1865. Karl Andersson
gifte sig med Edla Karlsson som var född i Skärhamn den 13 september 1894. De
bodde på Postvägen 3. Sonen Valdemar var född den 11 december 1922 och bodde på
samma adress. Han förblev ogift.
Runa hade Skärhamn som hemort mellan åren 1942 och
1945.
Den 6 november 1942 mönstrade Valdemar av på grund
av militärtjänst och fadern mönstrar då som befälhavare istället. Efter
avslutad militärtjänst återkommer sonen Valdemar som befälhavare den 5 mars
1945. Enligt Svensk skeppslista 1943 var Runa införd med 53,13 brt, 37,57 nrt och
90 tdw. Samma motor på 50 hk fanns då kvar. Förutom Valdemar så var Karl
Anderssons äldste son, Karl Erik, bästeman på Runa när fadern var befälhavare. Dessutom
hade hans söner Klas och Frank börjat sina sjömansbanor som kockjungman på
Runa. Hon drevs med besättning ur den egna familjen. Runa hade, trots sina små
mått, kajuta akterut och en skans med 3 – 4 kojer förut. I den fanns på
babordssidan en kamin som fungerade som eldstad och som spis för
matlagning.
I certifikat den 24 oktober 1945 upptas fru Marianne
Johansson på Styrsö för Runa med Arne Konstantin Johansson som
befälhavare. De hade köpt
Runa för 16 500 kronor och ändrat hemorten till Styrsö. Den 30 december 1945
uppstod en läcka under storm 3 sjömil O t N om Svenner fyr i Norge. Runa fick
seglen sönderrivna och kom i drift och grundstötte, först vid Rackebåene och
sedan vid Hellene. Hon bärgades senare av bärgningsfartyget ”Ula”. Svenner fyr räknas
till Larvik kommun i Vestfold Norge. Fyren ligger i Skagerack, 4 – 5 sjömil
från land med land i bäring ca 290 grader.
Från 1946 till 1948 bytte Runa ägare tre gånger med
ägare från flera olika hemorter, en gång var 9 st. statslösa exilestländare
delägare. De hade köpt fartyget för 16 000 kronor. Mönsterås och Helsingborg var
hemorter bl.a. och befälhavarna var från Mönsterås, Kalmar, Lidköping och Norra
Åsum. Den 10 juni 1947 sprang Runa läck i hård kuling 10 sjömil S om Möns
klint. En del av lasten lämpades överbord varefter faran, som förorsakats av
motorstopp, var över.
Sista försäljningen gjordes den 15 maj 1952 då fru
Ida Amanda Lagström i Stora Rör i Högrums socken köpte Runa för 15 000 kronor
tillsammans med två andra partredare, befälhavaren Gerard Hjalmar Mauritz
Lagström och Göran Mauritz Lagström med 1/3 vardera. Ida Amanda var huvudredare
och Runas hemort blev Stora Rör.
Den 31 maj 1954 skriver fartygsinspektör Gustav
Nordström i Malmö: ”Fartyget hade backat mot en kaj i Landskrona och kört med
förstäven mot en annan kaj. Dessa manövrar hade uppstått genom en brusten
maskindel i backslaget, som reparerades i Landskrona. Även roder och stävar
reparerades provisoriskt, varefter fartyget avgick till Ystad för torrsättning.
Efter besiktning av fartyget ansåg ägaren det inte lönt att kosta på en
reparation, varför motor, lastluckor, ankarspel och rigg demonterades. Däcket
är upprivet. Återstoden är ett vrak, varför jag anser att fartyget kan avföras
som upphugget”.
Källor:
Sjömanshusmuseet i Uddevalla – Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och
motorseglare, Tjörns båtar, medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet
Fallrepet, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.
Kommentarer
Skicka en kommentar