Silo - Nr 6255

Silo byggdes med namnet Marie i den Nordtyska staden Barth som ligger i närheten av Rugen och Stralsund. Skeppsbyggmästaren hette Carl Holzerland senior. Marie byggdes i ek som tvåmastad skonare. Den 27 mars 1901 fick hon tyskt mätbrev med 66 brt och 50 nrt. Dimensionerna är där angivna till 21 meters längd, 5,96 bredd och 2,27 djup. Hon blev registrerad den 7 maj på kapten Marx Lütjen i Oldenbüttel/Eider och såldes 1907 till kapten Jürgen Frahm, (Breiholtz) Rendsburg. Den 28 februari 1913 såldes hon till Albert Andersen Hansen i Marstal Danmark, fortfarande med samma namn. Hansen var själv befälhavare. Mättalen för Marie anges då till 65 brt, 53 nrt och 7,8 fot djup.
Motorskonaren Silo hade Skärhamn som hemort från 1920 tills hon förliste 1937. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Hansen sålde skonaren i mars 1917 till Julius Andersen (Lundevåg) i Farsund Norge och i samband härmed blev det ommätning till 67 brt och 53 nrt med dimensionerna 19,99 längd, 5,91 bredd och 2,32 djup. Namnet ändrades till Silo. 1918 såldes Silo till en okänd köpare i Tönsberg och1919 såldes hon till P Hartvig Helgesen i Porsgrunn. Helgesen sålde henne i Oslo den 22 januari 1920 till köpare i Sverige för 34 000 norska kronor. Hon låg då i Stavanger.
Köpare i Sverige var Patrik Johansson i Skärhamn. Han var själv befälhavare. Den 16 april 1920 registrerades hon med 65,33 brt, 51,75 nrt, 20,15 längd, 5,94 bredd och 2,39 djup. Den 27 april 1920 utfärdades certifikat och i supplement till svensk skeppslista 1921 anges fartyget som motorskonare med 25 hk motor. Patrik var född den 15 augusti 1893 som son till Johan Pettersson och Maria Kristina Andreasdotter på Kroksdalsliden 10. De var födda i Nötsäter 1847 och Moriks Sörgård 1850. Han gifte sig med Anny Mary Braasch som var från Kiel Tyskland och född den 27 december 1908. De bodde på Kroksdalsliden 10 och senare i Göteborg.
Klockan 6 på morgonen den 30 augusti 1937, på resa från Stettin till Göteborg med last av briketter och med besättning på 3 man, sprang Silo läck då de befann sig ca 3 distansminuter norr om Middelgrundsfortet utanför Köpenhamn. Man hade avseglat från Stettin den 26 augusti klockan 10 på förmiddagen. Vid Greifswalder Oie, vilket ligger öster om Rügen vid tyska kusten, inträffade en maskinskada varför man fick gå in till Sassnitz för reparation. Efter reparationen fortsatte man resan den 28 augusti på morgonen.
Då bästeman, klockan 6 på morgonen den 30 augusti, gick ner i maskinrummet för att smörja motorn upptäckte han att fartyget sprungit läck. Länspumpen igångsattes, men då det efter en stund visade sig att vattnet trots pumpning sakta steg, kastades en del av däckslasten överbord för att lätta på fartyget. Strax därefter stannade motorn. Försök gjordes att segla fartyget mot Valagrundet och Landskrona men befälhavaren insåg efter en stund att detta inte skulle gå. Klockan 8 befann sig fartyget i sjunkande tillstånd varför besättningen gick i livbåten. Strax därefter sjönk fartyget i närheten av Valagrundet på 7 meters djup. Lotsarna som en stund därefter anlände till platsen bogserade in livbåten till Landskrona.                                     
I SST meddelades att Bohusläns Sjöassuransförening tänkt bärga fartyget, men då stora skador på förstäven och kölen kunde konstateras av anlitad dykare, samt att däckslasten hade spolats bort, blev Silo betraktad som vrak.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Tjörns båtar, medlemmar i Klubb Maritime samt sjöfartsforumet Fallrepet, Danmarks Skibsliste 1915 – 1917, Sveriges skeppslista 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Rigsarkivet Marstal Sogn födda 1911, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka. 


Kommentarer