Anna - Nr 400

                                                                                                            

Anna var byggd 1893 som tvåmastad skonare på Halmstad varv av ek och fur av skeppsbyggmästare Hugo Frandsen från Danmark. Hon byggdes för ett partrederi med Anders Johansson som huvudredare och fick Halmstad som hemort. Vid mätning den 6 mars 1893 redovisades 85,62 brt och 78,80 nrt. I bilbrevet den 10 mars framgår att hon var byggd för partrederiet Anders Johansson i Halmstad. Registreringscertifikatet från den 17 mars upptar huvudredaren med 4/10, befälhavaren Emil Hansson 3/10, urmakaren Henning Vilhelm Mattisen Müller samt handlare Johan Birger Berggren med 2/10 vardera.

Den 5 december 1902 blev D Hansson i Halmstad befälhavare till den 12 december 1903 då Hansson var tillbaka. Han avlöstes den 15 december 1905 av H Kronberg i Halmstad till den 20 februari 1906 då Emil Hansson var tillbaka. Den 16 november 1906 var Kronberg åter befälhavare. I certifikat den 25 februari 1907 framgår att Anna sålts för 15 000 kronor till Gustav Bernhard Andersson i Falkenberg med Falkenberg som hemort. Han var ensam ägare och själv befälhavare. Mättal och dimensioner redovisades i Sveriges skeppslista 1908 till 85,62 brt, 79,89 brt under däck, 72,46 nrt, 24,17 längd, 6,84 bredd, 2,26 djup och ett djupgående på 2,5 meter. Från annan källa uppges att hennes lastförmåga var 130 tdw.

Genom åren såldes Anna ett flertal gånger. Hon hade hemort i Falkenberg, Helsingborg, Söderhamn, Halmstad, Steninge, Södertälje, Åmål, Skärhamn, Lidköping, Kållandsö och slutligen Kungsbacka där hon blev vågbrytare. Efter Falkenberg blev hemorten med samma ägare ändrad till Helsingborg 1909. Därefter såldes hon den 27 september 1916 till ett partrederi i Söderhamn för 23 000 kronor. En av delägarna var Axel Edvin Madsen som ägde 14/46. I 1917 och 1923 års skeppslista har hon Söderhamn som hemort och Madsen som huvudredare. 1917 är CE Johansson i Barkåkra befälhavare och den 21 januari1921 blev Johan Albert Andersson i Halmstad befälhavare.

Därefter såldes hon den 15 juni 1925 för 4 500 kronor till befälhavaren på Anna, Johan Albert Andersson i Halmstad. Certifikat från den 22 februari 1926 nämner honom som ensam ägare och själv befälhavare. Den 28 mars 1929 blev E V Hallberg i Harplinge befälhavare. Han avlöstes den 30 mars 1939 av E G Johansson i Söndrum fram till den 24 april då Hallberg var tillbaka. I köpeskillingsintyg från den 17 april 1931 framgår att skeppsmäklare Knut Isidor Hasselqvist i Halmstad köpt 1/80 för 100 kronor. I certifikat den 23 april 1931 ägs fartyget av ett partrederi där Hasselqvist är ägare till 1/80 och Johan Albert Andersson 79/80. Den 1 maj 1931 blev Andersson åter befälhavare på Anna. I 1931 års skeppslista framgår att Anna drivits och reparerats 1929 och 1930 och att Johan Albert Andersson är huvudredare.




Bilden föreställer den tvåmastade skonaren Anna. Hon hade Skärhamn som hemort under vintern 1951/1952. Bilden är från Svenska seglare och motorseglare.


I anmälan den 20 januari 1932 omtalas att Anna sålts till ett partrederi i Steninge för 6 500 kronor och i ny anmälan den 21 mars samma år nämns att partrederiet skeppare Johan Emil Sager i Steninge var ägare till halva fartyget. Befälhavare och ägare till den andra hälften var Karl Adolf Karlsson i Särdal Halland. Steninge blev ny hemort. Enligt 1933 års skeppslista hade Anna motor på 36 hk. Denna anmäldes den 21 mars 1932 som en Skandiamotor typ A på 40 ind. hk.

Den 19 januari 1938 anmäldes att Johan Emil Sager sålt 1/4 till Karl Olof Karlsson i Särdal och att Karl Adolf Karlsson sålt 1/4 till Gösta Valdemar Karlsson i Särdal. Fartyget fick där­med 4 ägare med 1/4 vardera. Den 4 juni 1938 fick Anna galeasrigg och i certifikat den 8 juni benämns hon motorgaleas. Hon ägdes därefter av Johan Emil Sager i Steninge, Karl Adolf Karlsson i Särdal, Karl Olof Karlsson i Särdal och Gösta Valdemar Karlsson i Särdal med 1/4 vardera. Det enda kända missöde som fartyget blev utsatt för var när hon på resa den 2 juli 1939 från Naestved till Aalborg sprang läck och måste uppsöka nödhamn i Grenaa. Under kriget fram till maj 1945 turades bröderna Gösta Valdemar och Karl Adolf om att vara Annas befälhavare. Därefter gjordes förändringar i ägandet så att Hilda Valborg Karlsson (änkefru efter Karl Adolf Karlsson) och Gösta Valdemar Karlsson var ägare till 39 andelar vardera. De övriga 2 andelarna ägdes av Lindholm & Co i Halmstad och Karl Olof Karlsson med 1 andel vardera. Vid överlåtelserna hade fartyget värderats till 2 000 kronor för 1/4. Dessa ändringar anmäldes den 27 december 1956. Då anmäldes även som ny huvudredare, utan ägande, Knut Isidor Hasselqvist. 

När denne avlidit utsågs till huvudredare i hans ställe, den 14 januari 1948, skeppsmäklare Ture Erik Larsson i Halmstad. Karl Olof Kardholm i Stockholm blev befälhavare den 7 maj 1948. Anna såldes därefter för 30 000 kronor den 5 februari 1951. Av certifikatet den 27 juni framgår att hon ägdes av köpman Josef Robert Ingvar Karlsson i Södertälje ensam. Befälhavare var Jan Karl du Reitz i Stockholm. Nästa försäljning blev i oktober samma år. Då såldes hon till partrederiet Igor Kristian Helmer von Leiwen Wistrand i Helsingborg för 12 000 kronor. Av certifikat den 24 oktober framgår att Wistrand var hälftendelägare i fartyget. Den andra hälften ägdes av Nils Gustav Adolf Hansson i Skärhamn. Hemort var Helsingborg. Samma datum såldes hon till köpman Gustav Fredriksson i Åmål för 20 000 kronor. I certifikat den 26 oktober framgår att han var ensam ägare. Befälhavare var Lars Gustav Thyberg i Åmål.


Anna såldes vidare den 19 november 1951 för 12 950 kronor till Sören Waldemar Pettersson i Skärhamn. Av certifikat den 16 januari 1952 framgår att han var ensam ägare och själv befälhavare. Han behöll fartyget endast en kort tid och sålde den 19 februari för 15 000 kronor till Bernhard Gustavsson i Lidköping. Han skulle använda motorn till galeasen Irene, med hemort Lidköping. Motorn som då satt i Anna var en 2-cyl Skandia på 80 hk. I september 1952 såldes skrovet utan maskin av Oskar Jonsson på Kållandsö till Lewi Thorin i Kungsbacka för 3 000 kronor. I en skrivelse den 24 mars 1953 uppges att skrovet skall användas som vågbrytare vid en båtbrygga. Enligt Riksarkivets dossier över avförda fartyg, avfördes hon från registret år 1975. Galeasen Irene av Lidköping, som fick motorn, gick på grund och förliste den 27 juni 1958. Motorn monterades ur ytterligare en gång för att användas till annat fartyg.
 Nils Gustav Adolf Hansson från Skärhamn var född den 14 mars 1912. Hans föräldrar var Axel Bernhard Hansson och Karolina Josefina Olausdotter. De var födda Nordvik 1883 och i Nötsäter 1884 och bodde på Dalgatan 3. Nils var gift med Karin Helena Jonasson som var född i Stockvik den 15 november 1912. De bodde på Kroksdalsliden 7.
            
Sören Valdemar Pettersson i Skärhamn var född den 18 april 1911. Han var son till Petter Pettersson och Alfrida Charlotta Pettersson på Postvägen 20. De var födda i Skärhamn 1874 och i Bö Dampegård 1885. Sören var gift med Alfhild Dagmar Hermansson som var född i Skärhamn den 15 december 1912. De bodde på Storgatan 34.
Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare. Tjörns båtar, Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1927, 1929, 1931,1933 och 1935, Riksarkivets dossier rörande avförda fartyg, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.





Kommentarer