Fritiof - Nr 4095

Fritiof var byggd som tvåmastad skonare i Söderköping 1902 av skeppsbyggmästare Elof Haldor Kastensson. Hon var byggd i ek och fur för ett partrederi i Gravarne med två delägare och Otto Wilhelm Andersson som huvudredare. Mätbrev av den 27 oktober visar 57,24 brt och 47,53 nrt och bilattesten var daterad den 11 november. I Certifikat den 27 november framgår att befälhavaren, Patrik Edvin Erlandsson, även var delägare. De hade lika andelar.

Den 1 mars 1904 anmäldes att fartyget tillhör partrederiet sjökapten Peter Ludvig Påhlsson i Hälsingborg med 30 delägare och 55 andelar. Påhlsson var huvudredare med 3/55 och befälhavare var oexaminerade skepparen Janne Rinaldo i Jonstorp med 6/55. Anders Petter Horndahl var delägare med 3/55. Resterande 43 andelar ägdes av 27 andra personer. I 1908 års skeppslista redovisas fartygets mättal och dimensioner till 58,93 brt, 54,09 brt under däck, 49,94 nrt, 19,91 längd, 5,86 bredd 216 djup och 2,0 djupgående. I annan källa redovisas lastförmågan till 100 tdw. Den 28 april 1909 blev Nils Johansson på Köpstadsö utanför Göteborg ensam ägare till fartyget. Detta köp kan ha föregåtts av en obekräftad uppgift att August Karlsson i Göteborg skulle ha köpt fartyget i mars månad 1909. Av certifikat den 5 augusti 1913 framgår att Fritiof ägdes av Emil Pålsson i Pukavik på Listerlandet. Enligt intyg den 29 juli hade han köpt fartyget för 7 000 kronor. Han var ensam ägare och själv befälhavare.

Han sålde Fritiof den 4 mars 1916, liggande i Pukavik, till S P Pettersson i Uddevalla och Arthur Pettersson i Stockevik. Dessa var bröder och fungerade troligen endast som mellanhänder för det partrederi i Skärhamn som därefter ägde fartyget.

Av certifikat den 16 mars 1916 framgår att Fritiof tillhörde ett partrederi i Skärhamn med 4 delägare som vardera hade 1/4. De var skeppare Edward Olsson, skeppare Olof Konrad Olsson, sjömannen Karl Edward Olsson och sjömannen Axel Henry Olsson. Huvudredare var Edvard Olsson och befälhavare var hans son Olof Olsson. Även de två andra delägarna var söner till Edward Olsson. Motor på 20 hk installerades samma år vid Karlshamns Skeppsvarv, vilket anmäldes den 12 juli efter intyg från varvet samma dag.

I 1917 års skeppslista redovisas efter motorinstallationen 56,85 brt, 39,66 nrt och 2,4 meters djupgående. Då Edvard Olsson avled den 5 maj 1818 blev sonen Olof Olsson ny huvudredare. Partrederiet ombildades den 21 mars 1919 efter att sterbhuset sålt faderns 1/4 för 4 000 kronor till de tre sönerna. så att de fortsättningsvis var 3 delägare med lika ägande. Henry Olsson blev befälhavare den 22 april 1921 men den 25 januari 1923 var Olof Olsson tillbaka på den befattningen. I 1933 års skeppslista redovisas att fartygets drivits 1931. Vintern 1938 – 1939 byttes motorn till en ny på 75 hk. I certifikat den 28 september 1942 framgår att partrederiet Olof Konrad Olsson i Skärhamn ägde motorskonaren Frithiof och att Olof Olsson själv var befälhavare. Hans bröder och meddelägare sålde sina andelar i fartyget för 8 000 kronor den påföljande vintern. Detta framgår av intyg och anmälan den 2 januari 1943. Olof Olsson köpte då 17/30 av brödernas andelar. 3/30 köptes av hans dotter, Betty Helen Olsson.

Edvard Olsson var född i Skärhamn den 8 mars 1866 och hans föräldrar var Olof Eliasson och Kristina Berntsdotter. De var födda i Skärhamn 1835 och Nordvik 1841. Edvard var gift med Hilda Kristiansdotter från Hovlanda som var född den 4 april 1865. De bodde på Djurgårdsvägen 6. Olof Olsson var född den 22 juni 1893 och gift med Blenda Karlsson som var född i Skärhamn den 1 februari 1896. De bodde på Djurgårdsvägen 14. Henry Olsson var född den 8 juli 1896 och gift med Alfrida Lovisa (Frida) Olsson som var född på Lilla Tjörnekalv i Rönnäng den 9 november 1895. De bodde på Storgatan 22 i Skärhamn. Karl Olsson var född i Skärhamn den 20 oktober 1894 och gift med Svea Maria Pettersson som var född i Skärhamn den 8 oktober 1898. De var bosatta på Storgatan 20. Helen Olsson var född i Skärhamn den 24 juni 1919. Hon var ogift och bodde i föräldrahemmet. 

Bilden föreställer skonaren Fritiof nedriggad till galeas. Hon hade Skärhamn som hemort mellan åren 1916 – 1944. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Efter Olof Olssons död såldes Fritiof den 6 februari 1944, liggande i Skärhamn, för 16 000 kronor till ett partrederi på Galtö i Lur socken Tanum. De var 2 delägare, Einar Teodor Engström på Resö som var huvudredare och Anders Gösta Arvidsson på Galtö som var befälhavare. De hade 1/2 vardera i fartyget. Hon byggdes om vid Vasseröd 1944 – 1945 och blev då samtidigt nedriggad till galeas. När fartyget den 8 – 9 november 1945 låg för storm vid Gråns gosse i Eskilsäters skärgård Vänern, slet hon förtöjningarna och drev sydvart i den hårda nordostliga vinden. Hon drev ner till Gunnarsholmens fyr där hon körde fast i en lerbank och blev liggande i ganska skyddat läge där besättningen kunde bärgas av fyrvaktarna. I 1947 års skeppslista är hon upptagen som galeas. Den 27 maj 1948 blev Einar Teodor Engström befälhavare.

Hon såldes för 18 000 kronor den 8 februari 1951 till Sven Kuno William Lindh på Resö. Han var ensam ägare och själv befälhavare. Certifikat blev utfärdat den 15 februari. Ny styrhytt byggdes på Klädesholmen i början av 50-talet. I maj 1959 gjordes byte med Sigvard Karlsson på Källö-Knippla så att Lind fick kuttern Eira (ex. En Avant) mot att han lämnade Frithiof. Erik Dambert redovisar i ”Kutterepoken” att Eira såldes till Lindh den 13 maj för 5 000 kronor och att en 120 hk Albin Diesel inmonterades den 15 november 1959 i Eira som den 1 juni samma år bytt namn till Berit 1. Detta var Frithiofs motor som blivit installerad efter 1939 och som nu fick göra tjänst i ytterligare många år i Eira.  

Fritiofs skrov såldes den 28 september 1959 till Sportfiskeklubben Vinga i Göteborg. Den 25 februari 1962 såldes Frithiof för 1 750 kronor. Samma dag anmäldes hon som såld till Gustav Ismen i Göteborg och flygtekniker Assar Ottosson i Göteborg. De ägde hälften vardera i fartyget som då fick Göteborg som hemort. Gustav Ismen var huvudredare. 1967 låg skrovet på Klädesholmen och användes där som klubblokal. Våren 1968 låg Frithiof vid Tore Löfbergs varv i Rönnäng och våren 1969 i Donsö hamn som vrak. Därifrån bogserades hon ut till en position mellan Sjumansholmen och Saxudden där hon sjönk. Den 21 oktober 1970 anmäldes hon som förlist. Hon avfördes från registret 1971 som Frithiof.  

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla – Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Skeppslista över segelfartyg i utrikes fart, Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.