Prins Valdemar - Nr 6220

Den här kuttern var byggd på Jens Nicolai Olsens varv i Fredrikshamn 1892 för danska beställare. Bilbrevet är utfärdat den 13 mars. Köpman Sören Peder Robertius Petersen Schou i Fredrikshamn var huvudredare från den 17 mars. I Danmarks Skibsliste 1893 redovisas att kuttern var byggd i ek och mätte 68,5 brt, 57,5 nrt och 9,7 fot djup. Petersen Schou i Fredrikshamn var huvudredare och J Wilhelmsen befälhavare. Den 27 april 1893 Blev fiskhandlaren Thomas Jensen Brönnum huvudredare och under hans redarskap var Frederik August Thiel befälhavare i 1895 och 1897 års skeppslistor. Den 21 februari 1899 blev bank-direktör Otto Jensen Berg i Fredrikshamn ny huvudredare. Det var under hans redarskap som Prins Valdemar såldes till Sverige 1905. Efter Thiel blev J Thomsen befälhavare 1899, N P Jensen 1901 och Sören Johannes Sörensen 1905 och fram till försäljningen. Under tiden i Danmark var kuttern enbart sysselsatt med fiske av olika slag, såsom makrill, rödspätta och ostron.

Den 18 februari 1906 såldes kuttern till ett partrederi i Mollösund Bohuslän. Partrederiet hade 4 delägare med lika andelar. Olof Larsson var huvudredare och tillika fartygets befälhavare. De övriga delägarna var bröderna Joel Oskar, Axel Magnus och Arvid Stefanus Berg. Köpebrev utfärdades inte och fartygets hemort blev Mollösund. Den 31 oktober 1910 såldes kuttern för 12 750 kronor vidare inom Mollösund till ett annat partrederi med 4 delägare som vardera hade 1/4 i fartyget. Delägarnas namn var bröderna Anders Oskar och Amandus Napoleon Classon, Albin Hermansson och Wilhelm Daniel Tärnberg. Den 2 november samma år tog man in en femte delägare i rederiet som för en femtedel i fartyget fick betala 2 550 kronor till de övriga delägarna. Den nye delägaren var Klas Oskar Storm från Mollösund.

Prins Valdemar som nybyggd 1892.

Bilden föreställer kuttern Prins Valdemar. Den hade Skärhamn som hemort från 1919 tills den förliste den 16 december 1945.

Man var därefter 5 delägare med lika andelar innan Albin Hermansson den 2 oktober 1913 sålde sin del till de övriga. Uppgörelsen blev att man betalade kontant 200 kronor till Albin Hermansson samtidigt som man betalade den återstående skulden på hela kuttern, 9 400 kronor. Likviden som Hermansson fick för sin del var därför, sin del av skulden på 1 880 kronor som han slapp att betala plus 200 kronor. Nu var man återigen 4 delägare.

Prins Valdemar såldes den 20 oktober 1919 till två bröder i Skärhamn för 30 000 kronor. Det var Alfred och Oskar Nilsson som köpte kuttern med hälften vardera. Alfred var huvudredare, Oskar befälhavare och fartygets hemort blev Skärhamn. Motor på 40 hk var installerad den 14 februari 1920 och mätbrevet från Marstrands Tullkammare samma datum redovisar 72,04 brt och 50,79 nrt. Enligt 1923 års skeppslista var fartygets dimensioner 23,53 längd, 6,06 bredd och 2,95 djup. I 1925 års skeppslista redovisas ett djupgående på 3,8 meter.

Alfred och Oskar var söner till Nils Olsson och Malena Andersdotter i Skärhamn. De var födda i Kurlanda 1830 och Skärhamn 1832. Alfred var född i Skärhamn den 28 september 1864. Han gifte sig med Anna Beata Johansdotter som var född i Bråland Valla den 31 december 1872. De bosatte sig på Buskär. Oskar var född i Skärhamn den 1 oktober 1867. Han gifte sig med Anna Sofia Pettersdotter som var född i Norra Härene den 24 januari 1868. De bosatte sig på Anneberg Hamngatan 4.

Den 27 augusti 1932 ommättes Prins Valdemar vid Strömstads Tullkammare till 72,01 brt och 48,26 nrt. Den 20 september 1932 anmäldes att Alfreds son, Georg Nils Johan Nilsson, var befälhavare på fartyget och den 8 mars 1934 sålde Oskar Nilsson sin hälft till Georg för 3 500 kronor. Samma dag sålde även Alfred 9/20 av sin hälft till sonen Georg för 2 000 kronor. Den 5 juli 1935 sålde Alfred sin återstående 1/20 i fartyget till dottern Alfhild Theresia Nilsson i Skärhamn för 350 kronor. Hon anmäldes som huvudredare den 10 mars 1936. Georg Nilsson var född i Skärhamn den 23 september 1904 och gifte sig med Anna Rebecka Johansson som var född i Skärhamn den 17 maj 1904. De bodde på Buskär, Magasinsgatan 16. Alfhild Theresia var född i Skärhamn den 17 april 1911 och flyttade till Lerum.

Föreståndaren för Hälleviksstrands Varv & Slip, Wilhelm Oskarsson, intygade den 9 december 1939 att Prins Valdemar blivit helt förbyggd på varvet. Arbetet hade påbörjats den 12 juli och slutade på 9 711 arbetstimmar till en kostnad av 19 656 kronor. I intyget angavs fartygets dimensioner med tidigare längd 23,53 meter mot ny längd 23,79, tidigare bredd 6,06 mot ny bredd 6,16 samt tidigare djup 2,95 mot nytt djup på 2,81 meter.

Prins Valdemar strandade och blev vrak utanför Varberg den 16 december 1945. Hon avfördes ur registret som förolyckad den 13 maj 1946.

VÖRDSAMT MEMORIAL

Prins Valdemar byggd 1892 av ek, Reg nr 6220, Hemort: Skärhamn, Tontal: 80 brutto registerton, Befälhavare: Georg Nils Johan Nilsson, Bemanning: Befälhavaren inräknad 3 man, På resa från Malmö till Göteborg, Last: Krita i säckar. Rapport enligt 40§ sjölagen inkom den 27 december 1945, Sjöförklaring: Vid Sunnervikens domsaga å rådhuset i Lysekil den 15 januari 1946, Inkom till Kungl. Kollegium den 23 januari 1946, Sakkunnige: Närvarit, Allmän åklagare: Närvarit.

Sjöolyckans art. Tiden: Den 16 december 1945 omkring klockan 24. Orten: Vid södra Kråkan utanför Varberg. Vind och väderlek: Sydostlig hård vind och sjö, snötjocka. Vidare upplysningar: Den 16 december klockan 06.45 avgick motorseglaren Prins Valdemar med last av krita i till synes sjövärdigt skick från Malmö destinerad till Göteborg. Vid avgången rådde laber sydostlig bris, vilken ökade i styrka sedan fartyget klockan 15.45 passerat Kullen.

Omkring en timma senare mötte fartyget snöbyar med hård vind, som så småningom övergick till hård kultje. Klockan 20.30 lät skepparen bärga toppseglen och mesan, samt reducerade farten på motorn. Då alla fyrar nu var försvunna i snötjockan igångsattes lodning, varvid 23 meters vatten erhölls. Skepparen beräknade att fartyget nu befann sig ungefär tvärs Morups Tånge, och lät därför ändra kursen till Nord till Väst 1/2 Väst på kompassen. Klockan 21.45 siktades Subbebergets fyr utanför Varberg, varför skepparen beslöt att angöra denna hamn för natten. När man en stund senare under fortsatt lodande började skönja landkonturer såväl rätt förut som på babords bog utan att upptäcka inseglingsfyrarna, lät skepparen fartyget gå upp i vind och bärgade storseglet. Fartyget stävade Sydost till Syd, när fyrskenet av Stubbeberget försvann i snötjockan. Klockan omkring 24.00 siktades åter fyren, men som man nu befann sig i dess röda sektor ändrades kursen styrbord hän för att på en Sydvästlig kurs ”stäva ut mot sjön”. Strax därpå erhöll fartyget grundkänning och fastnade. Det sprang senare läck och sjönk. Besättningen tog sig efter tre timmars rodd in till Varberg.

Orsaken till olyckan, i den mån den kan med ledning av sjöförklaringens innehåll bedömas: Snötjocka och strömsättning förorsakade Strandningen. Ex Officio Bo Bergström

DYKAREATTEST

Undertecknad anställd som dykare hos Göteborgs Bogserings & Bärgnings Aktiebolag har denna dag på begäran av rederiet för den innanför N Kråkan sjunkna motorkuttern Prins Valdemar av Skärhamn utfört dykarundersökning av fartyget. Prins Valdemar låg på botten av sand och mindre kullersten 30 graders babords slagsida nedsjunken till 1 á 1,5 meter från däcket. Bordläggningen, så långt den kunde synas fri från botten, var skräckt så att drevet hängde ut ur nåten och alla laskar var skräckta ca 15 mm. Likaså var bordläggningen skräckt från för och akterstävar. Däcket om babord hade skiljt sig från skarndäck ca 10 cm. Omkring förmasten och för därom var däcket nedsjunket ca 25 cm och däcksplankorna brutna tvärs av på flera ställen. Dykareundersökningen utfördes i klart vatten och god sikt.

Göteborg den 29 mars 1946 - Axel Eliasson 

Källor: Kutterepoken, Tjörns båtar, Danmarks Skibsliste 1893 – 1905, Dansk Fiskeriförenings medlemsblad 1894, Danish Family Search, Slaegt & Data – Dis Danmark, Dansk Demografisk databas, Sveriges skeppslista 1923, 1925 och 1927, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka, Valla och Norra Härene.