Falken - Nr 6271

Tremastskonaren Falken byggdes i ek och fur 1920 av Karl Johansson på Pukaviks varv i Björkenäs Blekinge. Hon byggdes för ett partrederi med 33 delägare om tillsammans 142 andelar där Karl Johanssons söner, Hjalmar och Karl Emil, var de största delägarna. Huvudredare i partrederiet var handlare Sven Alfred Andersson i Björkenäs med 6 andelar. Befälhavaren, Hjalmar Johansson i Björkenäs, hade 32 andelar och hans bror Karl Emil Johansson hade 24 andelar.

Skeppsbyggmästaren, Karl Johansson, låg kvar med 4 andelar. Utöver dessa 4 delägare fanns ytterligare 29 delägare som tillsammans ägde de resterande 76 andelarna. Trots sönernas vilja att få motor inmonterad från början förblev Falken ett rent segelfartyg de första 10 åren. Den 6 juni 1921 anmäldes att vice konsuln, Nils Martin Valdemar Fremberg i Sölvesborg, valts till ny huvudredare den 2 februari. Den 29 juli upprättades köpebrev över 12 andelar som den 10 mars sålts på auktion för 6 000 kronor till grosshandlare Gustaf Wollrath i Stockholm. Den 4 mars 1922 anmäldes att skeppsbyggmästare, Karl Johansson i Björkenäs, valts till ny huvudredare den 25 februari. Grosshandlare Wollrath övertog 12 andelar från Karl Julius Karlsson i Stockholm vilket anmäldes den 31 maj. Falken finns i 1923 års skeppslista upptagen med 98,45 brt, 93,24 brt under däck, 80,42 nrt, 26,05 längd, 6,75 bredd, 2,46 djup och 3,0 djupgående. Pukavik var då hennes hemort.

Den 3 mars 1924 anmäldes att handlare Sven Alfred Andersson i Björkenäs återtagit platsen som huvudredare från den 9 februari. Under de därefter följande åren, fram till försäljningen till Skärhamn 1929 bytte andelar i Falken ägare vid flera tillfällen. Hjalmar Johansson utökade sitt ägande med 4 andelar för 120 kronor vilket anmäldes den 15 maj 1926 som övertagna från Nils Martin Valdemar Frembergs konkursbo. Den 15 januari 1927 intygades att Hjalmar Johansson köpt 1 andel för 100 kronor av August Larsson i Sölve. Den 11 februari 1929 anmäldes att sjökapten August Karlsson i Göteborg köpt 3 andelar av skeppare Anders Thorsson i Djupekås för 500 kronor.

Den 20 mars 1929 såldes Falken på auktion för 23 000 kronor till ett partrederi i Skärhamn med 2 delägare. De två delägarna var bröderna Oskar Bror Herman Olausson och Gustav Vilhelm Oskarsson. Oskar var född den 20 september 1903 och gift med Helga Otelia Olausson som var född i Skärhamn den 20 september 1903. De bodde på Idrottsvägen 9. Gustav var född den 1 september 1910 och gift med Anna Lisa Helena Pettersson som var född i Skärhamn den 11 november 1915. De bodde senare på Parkgatan 1. Oskars och Gustavs föräldrar var Olaus Oskarsson från Brevik som var född 1875 och Berta Charlotta Johansdotter som var född i Kärrslätt 1874.

En 2-cyl 2-takt tändkulemotor på 56 hk av märket Bolinder, tillverkad 1929, insattes direkt efter köpet. Anmälan om insättningen lämnades den 12 juni 1929. Mätbrev från samma datum visar 99,09 brt och 70,26 nrt. I anmälan av fartygsköpet den 13 juni framgår att bröderna ägde hälften vardera i Falken och att deras mor, Berta Charlotta Johansdotter (gift Oskarsson) var huvudredare. Skärhamn var hemort. Oskar Olausson blev befälhavare den 29 juni samma år. Den 2 april 1932 blev han avlöst för en kort tid av Gustav Vilhelm Johansson i Skärhamn till den 20 maj då han var tillbaka. Gustav Johansson var född i Utäng den 9 augusti 1894. Hans föräldrar var Johan Petter Andersson och Augusta Vilhelmina Johansdotter. Dessa var födda i Hövik Valla 1867 och Nordvik Stenkyrka 1870. Hans hustru, Ida Bernhardina Rutgersdotter, var född i Lirås den 22 januari 1893. De bodde på Skolgatan 12.

1935 hade fartygets mättal ändrats till 102,44 brt och 78,86 nrt. Det framgår inte vad som föranlett ökningen men eftersom nrt också blivit större så kan det bero på att ny lastlycka byggts. Liggande i Skärhamns hamn 1938 utbröt brand ombord med början i fartygets maskinrum. Elden släcktes av brandkåren men vissa skador uppstod. Kanske var det detta som gjorde att man bytte motor året därpå. En begagnad 2-cyl Bolinder på 120 hk, tillverkad 1917 och som suttit i 7071 Linudden, monterades in istället för den gamla.

   Tremastskonaren Falken på ett tidigt foto. Hon hade Skärhamn som hemort mellan åren 1929 och 1963. Bilden                   kommer från Sjöhistoriska museet.

Den 23 juli 1941 blev Olausson avlöst som befälhavare av Ivar Lennart Isidor Pettersson från Djupekås men återvände till sin befattning den 19 september året därpå. På resa från Nyhamn vid Sundsvall till Stettin med trävaror och med Pettersson som befälhavare gick Falken på grund vid Skaftö i närheten av Valdemarsvik i Smålands skärgård den 17 november 1941. Tremastskonaren Isolda kom till hjälp och lyckades efter ett par timmar få henne loss från grundet och bogsera in henne till Kalmar. Den 18 april 1946 när Falken låg i Åbo och lossade sill blev hon rammad och svårt klämd av den tyska ångbåten Empire Wensum. Falken blev svårt klämd av den 2 515 brt stora ångbåten men sprang inte läck.

Året därpå, den 13 mars, var Falken omriggad till tvåmastad skonare och i certifikat den 19 mars nämns fartyget som motorskonare. Gustav Oskarsson sålde sin hälft i Falken till sin bror Oskar den 11 november 1949 för 27 500 kronor. Anmälan om försäljningen gjordes den 16 januari året därpå då samtidigt anmäldes att Helga Olausson blivit huvudredare med 1/100 ägande i fartyget. I köpebrevet den 24 januari framgår att köpeskillingen uppgick till 500 kronor. Den 31 mars 1953 anmäldes att huvudredaren, Helga Olausson, numera heter Brevik i efternamn. Motorn byttes 1959 till en 6-cyl 4-takt Volvo Penta diesel på 125 hk av typ MD 96, tillverkad 1958. Den 3 mars 1961 övertog Oskars son, Bengt Magne Erik Brevik, befattningen som befälhavare på Falken fram till försäljningen två år senare. Han var född den 9 januari 1937. I 1963 års skeppslista redovisas Falkens motor till 150 hk. Detta är fel. Motorn var den som redovisas ovan. Hennes mättal redovisas 1963 med 116 brt, 74 nrt, 160 tdw och 65 std.

Falken var kvar i Skärhamn till den 9 maj 1963 då hon såldes till Finland för 48 000 kronor. Anmälan lämnades in samma dag. Där framgår köparna som Valter Nyman i Sondby Borgå och Holger Liljeström i Pellinge Borgå. De bytte fartygets namn till Elise och gav henne Borgå som hemort. 1965 sålde Nyman sin del till Liljeström och1967 ägdes hon av Karl Ivar Lindström och Ragnar Sundman i Sibbo nära Helsingfors. Hon hade då Sibbo som hemort. De sålde henne året därpå till lustfartyg och därefter är hon inte med i databasen för Finlands handelsflotta. 1978 låg hon vid Kallvik Helsingfors. Enligt uppgift fanns Elise fortfarande 1997 men hennes slutliga öde är okänt. I den Finska databasen var hennes mättal och dimensioner 110 brt, 69 nrt, 27,66 största längd, 26,69 igenk. längd, 6,77 bredd, 3,2 djupgående och 180 tdw.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Blekingeboken 1969 och 1981, Blekinge museum databas, Finlands Sjöhistoriska museum – Databasen för Finlands handelsflotta, Skutor och skeppare från Sibbo i väst till Pernå i öst, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Sveriges skeppslista 1923, 1925, 1927, 1929, 1941, 1933, 1935 och 1963, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.