Anna - Nr 4804

                                                                                                                              

Anna byggdes hos Bessey & Palmer i Southtown England 1892. Platsen kallas även Little Yarmouth. Vid första mätningen fick hon 72,69 brt, 76,8 fots längd, 20 fots bredd och 9,75 fots djup. Hon byggdes i klink och kravell med dandyrigg och fick namnet Dorothy med det brittiska numret ON 92985. Från början ägdes hon av William Bessey och William Harry Palmer i ett bolag. Hon är i 1896 års skeppslista upptagen till 73 brt med William Henry de Montmorency Bessey, i Yarmouth som ägare. Detta torde vara samma person som William Bessey ovan. Därefter såldes Dorothy den 14 juli 1897 till John Revington i The Spa, Tralee, County Kerry på Irlands sydvästra kust. Där finns hon i 1899 års skeppslista. År 1900 hade hon bytt ägare men var fortfarande på Irland. Den nye ägaren var Thomas Myles med adress i Dublin. Dorothy finns med i de brittiska skeppslistorna med samma uppgifter 1904 och 1907. Därefter såldes hon till Sverige.
    
Den 15 maj 1907 sålde engineer Campbell Patrik Ogilvie, Lawford Place, Manningtree Sussex, Dorothy till Johan Hilmer Hansson på Hälsö. Köpeskillingen var 300 pund. Kuttern mättes till 69.05 brt och 44,50 nrt vid Göteborgs Tullkammare den 29 juni. Den 9 december anmäldes Dorothy till registrering under namnet Anna och den 14 december registrerades namnet tillsammans med uppgifterna om att Johan Hilmer Hansson är huvudredare och befälhavare och att hemorten är Hälsö. Lysekils Tullkammare mätte om henne den 15 april 1908 till 69,05 brt och 39,97 nrt. Sveriges Skeppslista 1908 uppger att Dorothy var byggd 1892 i Southtown av ek. I skeppslistan framgår att hon var galeasriggad och att Hilmer Hansson var befälhavare och redare. Mättal och dimensioner redovisas med 69,05 brt, 69,05 brt under däck, 39,97 nrt, 23,52 längd, 6,80 bredd och 2,71 djup. Hon drevs och reparerades 1897 och hennes djupgående var 3,5 meter.

Anna såldes den 19 april 1919 för 16 000 kronor till partrederiet Oskar Olofsson i Skärhamn. Han var huvudredare för rederiet och befälhavare på kuttern med hemort Skärhamn. Hon ommättes vid Marstrands Tullkammare den 20 april året därpå till 70,19 brt och 52,93 nrt. Den 21 april 1921 ommättes hon vid Marstrands Tullkammare sedan motor installerats. De nya mättalen blev 72,86 brt och 51,99 nrt. I Tjörns båtar uppges att Annas lastförmåga var 110 tdw. 1923 års skeppslista redovisar att Annas motor var på 25 hk. Mättal och dimensioner redovisas där till 72,86 brt, 69,05 brt under däck, 51,99 nrt, 23,52 längd, 6,08 bredd och 2,71 djup.  I 1927 års skeppslista redovisas att hon blivit förbyggd 1926. Hon drevs då samtidigt.

Oskar Olofsson var född i Kroksdal den 27 oktober 1873. Hans föräldrar var Olof Berntsson och Britta Stina Berntsdotter. De var födda i Kroksdal 1837 och Rösselvik 1839. Oskar var gift med Augusta Matilda Johansdotter som var född i Tubberöd den 9 augusti 1879. De var bosatta på Magasinsgatan 10, Buskär Skärhamn.  Den 5 april 1930 registrerades att Oskars son, Allan Thorvald Ferdinand Olofsson, var befälhavare. Han var född i Skärhamn den 22 mars 1905 och gift med Alma Kristina Eriksson som var född på Flatholmen den 12 februari 1906. De bodde på Idrottsvägen 7.

Den 16 juli 1936, när Anna var på resa från Stettin till Lysekil med tre mans besättning inklusive befälhavaren Thorvald Olofsson och med last av briketter, förolyckades fartyget 1 distansminut öster om Arkona fyr. Vid sjöförklaringen i Göteborg den 28 juli 1936 och i befälhavarens skriftliga framställning framgår vad som hände.

Anna hade avgått från Swinemünde den 15 juli klockan 3 på morgonen. Utöver fullt lastrum hade man lös däckslast till en höjd av 85 centimeter. Klockan 6 på morgonen när fartyget låg på NNV-lig kurs sprang 3 bultar, som sammanhåller cylinder med vevhus i motorn, av. Då motorn på så sätt blev obrukbar, fortsatte resan för segel. Klockan 14 på eftermiddagen, då Anna tillryggalagt 43 distansminuter, slog vinden över i en hård regnby till S varvid mesanseglet gippade. Av påfrestningen sprängdes en schackel i ett av mesanskotsblocken så att mesanbommen slog emot och bräckte ned styrbords mesanrigg. Strax därefter upptäcktes att fartyget sprungit läck. Befälhavaren beslöt att söka lä vid Arkona och ankrade upp 3 distansminuter väster om fyren. Klockan var då 16.30 på eftermiddagen. Man satte omedelbart igång med provisorisk reparation av motorn. Vid midnatt gick vinden över till SW och ökade samtidigt betydligt i styrka. På grund av den ändrade vindriktningen måste Anna söka lä på östra sidan av Arkona. Ankaret lättades och motorn startades men på grund av skadan gick det inte att köra fullt. Dessutom var endast storseglet brukbart, varför man inte lyckades ta sig runt och in på smult vatten. Man ankrade därför upp 1 distansminut ONO om Arkona fyr. När fartyget inte längre kunde hållas läns med pumparna sattes, klockan 6 på morgonen den 16 juli, nödflagg. En tillskyndande ångare tog upp besättningen och strax därefter kunde man se att Anna sprängt ankarkättingen och drev i ostlig riktning.

Det uppgavs att hon senare sjönk på ca 28 meters djup. Orsaken till olyckan bedömdes vara maskin- och rigghaveri i förening med den storm som rasade över Östersjön den 16 juli. Motorn som inmonterades 1921 var ny men på grund av att fartygets dräktighet understeg 100 ton hade den aldrig besiktigats av fartygsinspektionen. När vinden kantrade och mesanbommen gippade och förorsakade rigghaveri, erhöll fartyget så stark påfrestning att det sprang läck. Det är möjligt att någon av de genomgående bultar i plattjärnen som förbinder jungfrurna med fartygssidan sprungit av. 

 Källor: Kutterepoken, Tjörns båtar, Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925, 1927 och 1929, Brittisk skeppslista 1896 – 1907, Gilbert Mayes England, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka och Klädesholmen.