Svea - Nr 4029

Svea var byggd 1902 i ek och fur, som tvåmastad skonare, av skeppsbyggmästare Måns Jönsson på Örnaviks varv i Simrishamns kommun. Beställare var ett partrederi i Norje, Sölvesborgs kommun, med 3 delägare och sjömannen Emanuel Svensson-Hedberg i Lörby som huvudredare. Mätbrev utfärdades den 22 maj med 60,35 brt och 43,56 nrt. Bilattesten är daterad den 11 juni. Av registreringscertifikatet av den 16 juni framgår att Svensson-Hedberg ägde 1/3, byggmästare Olof Månsson i Norje 1/3 och befälhavaren, skeppare Nils Mattsson i Djupekås, 1/3. Norje blev fartygets hemort. 

Den 17 mars 1905 övertogs fartyget av ett partrederi i Djupekås med 2 delägare. Det var Olof Månsson som blivit utlöst av de två andra delägarna. På samma datum finns ett mätbrev med 60,35 brt och 39,98 nrt. Emanuel Svensson-Hedberg fortsatte vara huvudredare men hemorten ändrades till Djupekås. Den 21 juli 1906 blev Emanuel Svensson-Hedberg ny befälhavare. Därefter växlade sysslan som befälhavare mellan Svensson-Hedberg och Mattson fram till 1912 då Svensson-Hedberg sålde sin del. Skeppslistan 1908 meddelar att mättal och dimensioner uppgick till 60,28 brt, 58,0 brt under däck, 39,95 nrt, 22,41 längd, 5,85 bredd 2,05 djup och 3,0 meters djupgående. 1912 blev fartyget drivet på varv och den 18 december samma år utfärdades köpebrevet för Svensson-Hedbergs försäljning av sin halva del i fartyget för 4 750 kronor. Den 28 februari 1913 anmäldes att Nils Mattssons son, sjömannen Knut Theodor Nilsson i Djupekås, övertagit hälften i fartyget och blivit ny huvudredare. Hemorten förblev Djupekås. Den 23 september 1913, då Svea var på resa från Stockholm till Stettin med fältspat, kolliderade hon på floden Oder med tyska ångaren Hollandia som var under bogsering. Svea fick svåra skador och miste riggen som slets överbord av ångarens bogsertross. Det tyska fartyget torde ha varit vållande.

Nils Mattsson sålde den 18 november 1918 sin del i fartyget till sin bror, skepparen Nils Hjalmar Nilsson i Djupekås, för 7 000 kronor. Anmälan gjordes den 27 november varvid den nye delägaren anmäls som huvudredare. Han blev även befälhavare på Svea den 15 mars året därpå. Den 22 april 1922 anmäldes att Svea fått motor på 22 hk installerad. Hennes mättal var i stort sett samma efter motorinstallationen vilket tyder på att hon samtidigt kan ha fått lastrummet utvidgat med ny lastlucka. 1925 uppges att Knut Theodor Nilsson är befälhavare och att fartyget drivits året innan. Motorstyrkan upptas då till 25 hk. Certifikat från den 24 april 1925 redovisar att motorskonaren Svea tillhör partrederiet sjömannen Knut Theodor Nilsson i Djupekås vilket ägs av Knut Teodor och hans farbror Nils Hjalmar med hälften vardera. Den senare var fartygets befälhavare.

Svea blev därefter sålt till ett partrederi i Skärhamn för 12 500 kronor den 25 januari 1927. Anmälan om försäljningen ingavs den 12 februari. Där framgår att bröderna Karl Edvard Olsson och Olof Konrad Olsson var delägare med hälften vardera. Karl Olsson var huvudredare och befälhavare. De köpte fartyget av Knut Theodor Nilsson i Djupekås. Säljaren hade någon tid dessförinnan köpt ut den andre delägaren. Karl Olsson hade just sålt sitt föregående fartyg, galeasen Greta. Han var född i Skärhamn den 20 oktober 1894 och hans föräldrar var Edvard Olsson och Hilda Kristiansdotter. De var födda i Skärhamn 1866 och i Hovlanda 1865. Karl var gift med Svea Maria Pettersson som var född i Skärhamn den 8 oktober 1898. De var bosatta på Storgatan 20. Olof var född den 22 juni 1893 och gift med Blenda Karlsson som var född i Skärhamn den 1 februari 1896. De bodde på Djurgårdsvägen 14.

Bröderna i Skärhamn behöll Svea till den 7 mars 1933 då de sålde henne till ett partrederi i Sannäs, Tanums kommun, för 14 000 kronor. Dagen efter gjordes anmälan om försäljningen till Johan Nicolaus Johansson, Arvid Johansson och Sten Sigurd Karlsson med 1/3 vardera. Huvudredare och befälhavare var Johan Nicolaus Johansson och i 1933 års skeppslista har hemorten blivit ändrad till Sannäs och bruttot ändrat till 65,34. 1932 blev fartyget drivet på varv. Under tiden i Sannäs ombildades partrederiet genom att två av delägarna köpte ut den tredje. I februari 1935 anmäldes att fartyget blivit omtacklat till galeas och att hon vid samma tillfälle fått motorn utbytt mot en 1-cyl motor från Norrtelje-Drott på 40 hk och djupgåendet korrigerat till 2,7 meter. Arvid Johansson sålde den 21 maj 1936 sin del i Svea till de två andra delägarna för 4 434 kronor. De ägde därefter hälften vardera. Anmälan härom gjordes den 30 maj varvid Sannäs behölls som hemort. Den 8 maj 1937 blev Sten Sigurd Karlsson befälhavare men den 12 maj året därpå återgick befattningen till Johan Nicolaus Johansson.

Bilden föreställer, den till galeas omtacklade, Svea som hade Skärhamn som hemort mellan åren 1927 och 1933. Fotografiet finns i Svenska seglare och motorseglare.

Han avled den 22 oktober 1940 och hans halva del i fartyget såldes den 12 april året därpå av hans änka, Mathilda Johansson, för 6 500 kronor. Den 12 juli gjordes anmälan att den avlidnes halva del i Svea sålts till skeppare Bror Knut Gustav Pettersson i Mollösund. Han blev fartygets befälhavare. Sten Sigurd Karlsson i Sannäs efterträdde som huvudredare.  

Den 8 mars 1944 köptes Svea av Axel Gideon Pilkvist i Otterstad på Kållandsö för 11 000 kronor. Certifikat utfärdades den 11 mars innehållande uppgifterna att Pilkvist var ensam ägare och själv befälhavare. Hon såldes vidare den 19 september samma år för samma pris till Axel Gustav Georg Larsson i Almedal vid Hjo och fick då Hjo som hemort. Larsson var ensam ägare och själv befälhavare. Han sålde Svea den 28 september 1946 för 22 000 kronor till ett partrederi i Nyborg, Kalix kommun, med 2 bröder som ägare. Intyg om transaktionen utfärdades samma dag och den 16 januari 1947 utfärdades certifikat där det framgick att Kalix var ny hemort. Karl Birger Jonsson var huvudredare och befälhavare och att den andre broderns namn var Bertil Jonsson. Enligt uppgift gick hon mest i fraktfart mellan Sundsvall och Luleå. 

Anmälan ingavs därefter den 3 april 1948 att Svea sålts den 2 april för 23 000 kronor till partrederiet Hjalmar Arnold Hallman i Stockholm. Partrederiet hade 2 delägare med lika delar. Befälhavare och hälftenägare var Gunnar Österberg i Stockholm. Hallman var huvudredare. Den 20 april 1949 sålde de fartyget för 21 500 kronor. Certifikat av den 9 juni omtalar att Svea ägdes av Anders Folke Bertil Backman i Stockholm. Han var ensam ägare och själv befälhavare. I augusti 1950 övergick Svea vid en auktion till Rågöstiftelsen i Stockholm för 4 000 kronor. Stiftelsen överlät fartyget för 4 500 kronor den 5 januari året därpå till greve Egon Reinhold von Fielitz i Stockholm. Anmälan härom ingavs den 10 januari.

Därefter benämndes Svea lustfartyg och det var som sådant hon den 11 juni 1954 såldes för 1 500 kronor till armerare Stig Ingmar Roslund i Stockholm. Certifikat från den 3 juli säger att han var ensam ägare och själv befälhavare. Han anmälde den 27 april 1955 att fartyget sjunkit vid kajplats 22 vid Söder Mälarstrand och därefter sålts som vrak för 1 500 kronor. Den försäljningen blev nog aldrig slutförd ty den 18 oktober 1961 upprättade Roslund köpebrev i vilket han säljer fartyget till P Baekmark i Halmstad. Köparens adress var m/s Zefyr Karlshamn. Den 13 december samma år ingavs anmälan att Svea sålts till representant Gösta Strålmark i Karlshamn. Hon avfördes från det svenska registret under 1961 som såld till utländsk medborgare och hade då enligt skeppslistan motor på 84 hk. Vad som slutligen hände fartyget känner jag inte till.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Bröderna Larssons skutor, Tjörns båtar, Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.