Augusta - Nr 5004

                                                                                                                                           

Den tvåmastade skonaren Augusta byggdes i ek, som Lovise, av Jörgen Ring Andersen i Svendborg 1899. Hon byggdes för Niels Peder Gammelgaard i Troense som även var fartygets befälhavare. Hon fick Svendborg som hemort. I 1901 års skeppslista framgår att mättalen var 51 brt, 42 nrt och 7,2 fot djup i lastrummet. I februari 1904 såldes Lovise till Hans Christian Christensen i Vejle. Han döpte om henne till Laura och var själv befälhavare fram till försäljningen den 6 mars 1907. Hon köptes av Peder Christian Jeppesen i Norlaeggersund Fjerritslev som gav fartyget namnet Margrethe med Thisted som hemort. I den danska skepps­listan 1909 är redarens hemort benämnd Aggers. Fjerritslev är en ort i Jammerbugts kommun i nordvästra Danmark.

Den 14 april 1909 såldes Margrethe för 10 000 kronor till ett partrederi i Karlshamn med handlanden Petter Olof Hansson på Hallö i Hälleryds socken som huvudredare och ägare till halva fartyget. Den andra hälften ägdes av fartygets befälhavare, Tuve Persson i Karlshamn. Vid inköpet till Karlshamn ändrades namnet till Augusta. Den 15 februari 1913 anmäldes att Petter Hansson sålt sin hälft i fartyget till Tuve Persson för 3 400 kronor genom köpebrev den 13 februari. Tuve Persson sålde därefter den 15 februari 1/20 till kronolotsen John Thornström i Karlshamn för 350 kronor. Thornström blev samtidigt huvudredare för fartyget. 

Augusta såldes därefter den 19 mars 1914 till ett partrederi i Skärhamn med tre bröder som delägare och Edvin Albert Hansson som huvudredare. Han var född den 23 mars 1892. Hans far, August Hansson, född i Södra Bäck den 19 april 1854, var befälhavare. Hans föräldrar var Hans Persson och Elsa Johanna Andersdotter. De var födda i Kebene1825 och i Södra Bäck 1826. Edvin var ogift och bodde senare på Strandvägen 7. August var gift med Elisabeth Andreasdotter som var född i Hällebäck den 29 november 1862. Elisabeth avled 1908 och August gifte om sig tre år senare med Kristina Berntsdotter från Toröd Klövedal. Hon var född den 19 mars 1863. Han bodde med sin familj på Blåsarliden 5 i Skärhamn. En annan av de tre bröderna som var delägare i Augusta var Oskar Emanuel Hansson som var född i Skärhamn den 1 januari 1895. Han var ogift och bodde senare på Strandvägen 7. Den tredje delägande brodern var Axel Harald Hansson som var född i Skärhamn den 4 augusti 1889. Han var gift med Jenny Ingeborg Gundersen som var född i Skärhamn den 14 november 1897. De bodde i Skärhamn. Bröderna hade 1/3 vardera i Augusta. I 1917 års skeppslista redovisas hennes mättal och dimensioner med 49,69 brt, 46,34 brt under däck, 38,55 nrt, 19,71 längd, 5,32 bredd och 2,68 djup. Som befälhavare redovisas August Hansson. Den 5 april 1919 anmäldes att en Säffle tändkulemotor på 20 hk satts in i fartyget. Skeppslistan 1923 redovisar en minskning av utrymmet för last till 35,54 nrt. Förklaringen är det nya maskinrummet som tagit ca 3 registerton av lastutrymmet i anspråk.

Den 21 januari 1921 anmäldes att Augusta sålts inom Skärhamn samma dag för 21 000 kronor till ett nytt partrederi med två delägare. Huvudredare och hälftendelägare var Axel Edvard Pettersson som var född den 12 juni 1897. Hans föräldrar var Petter Olsson och Albertina Andersdotter på Djurgårdsvägen 7 i Skärhamn. De var födda i Bö Dampegård 1860 och i Nötsäter 1866. Axel förblev ogift och bosatt i Skärhamn. Befälhavare och ägare till den andra hälften var Axel Bernhard Johansson (Farson). Han var född i Säby Sörgård den 26 december 1888 och hans föräldrar var Johan Andersson från Säby och Inger Kristina Andersdotter från Skärhamn. De var födda 1859 och 1853 och bodde i Skärhamn. Axel var gift med Hulda Charlotta Johansdotter som var född i Berga Valla den 11 januari 1894. De bodde först på Storgatan 1 och senare på Tvärgatan 1 i Skärhamn.

Med tiden kom Axel Petterssons yngre bröder in som delägare. Axel Johansson sålde sin del i Augusta för 2 000 kronor den 17 februari 1931 till Adolf Teodor Pettersson som då blev ny huvudredare.  Anmälan gjordes den 18 och 25 februari. Axel Petterssons hälft såldes till Bror Allan Pettersson den 11 januari 1933 för 3 000 kronor enär Axel avlidit året innan. Allan hade på grund av sin brors död redan tillträtt som befälhavare den 4 juli 1932. Anmälan om försäljningen och hans tillträde som befälhavare gjordes den 12 januari 1933. Då anmäldes samtidigt att till ny huvudredare utsetts brödernas syster, Ida Maria Pettersson Skärhamn.

Adolf var född den 2 november 1902 och bodde på Djurgårdsvägen 7, ogift. Allan var född den 6 december 1906. Han var gift med Ingrid Alfrida Andersdotter som var född i Lirås den 23 februari 1907. De bodde på Postvägen 23. Ida var född den 27 juli 1911. Hon bodde på Djurgårdsvägen 7. Syskonens föräldrar var de tidigare nämnda Petter Olsson och Albertina Andersdotter i Skärhamn. Augustas lastförmåga uppgick till 90 tdw. 1931 förbyggdes och reparerades hon så att mättalen efter det redovisas med 51,80 brt, 46,34 brt under däck och 37,03 nrt. Adolf Pettersson tillträdde som befälhavare den 8 februari 1936.

Den 30 april 1940 när Augusta var på resa från Limhamn till Göteborg med last av cement, grundstötte hon på Stengrundet. Pricken som markerade grundet var avbruten av isen, vilket man inte kände till ombord. Augusta fick skador på köl och stäv och måste dras loss av bärgningsångaren Dan. Hon blev med tiden nedriggad till galeas och fick även starkare motor, enligt obekräftad uppgift på 50 hk, och 1951 en 2-cyl Säffle tändkulemotor på 80 hk. Hon är i 1961 års skeppslista redovisad med denna motor och 56 brt, 32 nrt och 90 tdw.

Augusta hade Skärhamn som hemort från 1914 till förlisningen vid Skalkorgarna utanför Göteborg 1961. Bilden är från ett vykort som införts på sjöfartsforumet Fallrepet den 10 augusti 2010.

Augusta gick på grund och totalförliste vid Skalkorgarna utanför Göteborg den 25 augusti 1961. Hon var på resa från Menstad till Vadstena med last av kalksalpeter och skulle runda Skalkorgarna för att gå upp i Göta älv och via Göta kanal komma till Vättern. Hon hade då haft Skärhamn som hemort i 47 år, vilket är längst av alla fartyg i denna sammanställning.

Källor: Sjömanshusmusset i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Skutminnen - Sterner Johannesson berättar, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartforumet Fallrepet, Slaegt & Data – Dis Danmark, Danmarks Skibsliste 1901 – 1909, Sveriges skeppslista 1917, 1923, 1925, 1927, 1931, 1933 och 1935, Folk och hus i Skärhamn samt Kyrkoarkivalier Stenkyrka.

.