Elin - Nr 5699

Den tvåmastade skonaren Elin byggdes i fur och ek 1915 vid Södra Garns Varv av skepps-byggmästare Johan August Svensson till Nils Ossian Fhager på Donsö. Bilattest utfärdades den 21 april och mätbrev den 22 maj till 93,1 brt och 72,22 nrt. Av registreringscertifikat den 7 juni framgår att Fhager var ensam ägare och själv befälhavare. Fhager sålde sitt fartyg den 3 mars 1917 för 50 000 kronor. Enligt det årets skeppslista var Elins mättal och dimensioner 93,10 brt, 84,72 brt under däck, 72,22 nrt 23,86 längd, 7,10 bredd, 2,62 djup och 3,3 meters djupgående. En annan källa uppger att hennes lastförmåga var 155 tdw.

Av certifikat den 4 juli 1917 framgår att ett partrederi med skeppsmäklaren Axel Werner Lindblom i Halmstad som huvudredare och delägare var köpare. Rederiet hade 12 delägare med sammanlagt 50 andelar och Elin fick Halmstad som hemort. Befälhavare var Anders Martin Larsson i Baskemölla Simrishamns kommun.

Den 18 januari året därpå såldes Elin för 70 000 kronor till ett partrederi på Ven med John Alexis Wennerberg som huvudredare och delägare. Rederiet hade 22 delägare med sammanlagt 700 andelar. Wennerberg var även fartygets befälhavare. Elin fick Ven som hemort. Den 12 november 1918 blev Johan Gottfrid Pettersson från Ven befälhavare fram till den 27 februari året därpå då Wennerberg återvände, kurerad från spanska sjukan.

Bilden föreställer den tvåmastade skonaren Runa av Ven (5939) som John Vennerberg fotograferat från Elin av Ven. Bilden är från Svenska seglare och motorseglare där den felaktigt presenterats som Elin. Rättelsen kommer från Christer Nilsson i Råå.

Elin av Ven, fotograferad från skeppsjiggen av John Vennerberg utanför Narkö/Estland, på resa från Trollhättan till Viborg 1920, innan hon fick motor. Bilden tillhör John Vennerbergs barnbarn Christer Nilsson i Råå. Elin hade Skärhamn som hemort 1946 - 1956.

Elin av Skärhamn fotograferad på 50-talet i Helsingborgs hamn. Eventuellt är fotot taget när hon hade Grundsund som hemort. Hon är galeasriggad på bilden och ändringen av riggen anmäldes 1960. Hon fiskade vid Island 1946 till och med 1954, därav beteckningen LL180 på styrbords bog.

Den 4 april1922 intygades från Bernhard Pålssons Båtvarv i Råå att fartyget fått en 2-cyl Säfflemotor på 40 hk installerad. Certifikat som motorskonare utfärdades den 6 april och i 1923 års skeppslista har hon blivit ommätt efter motorinstallationen med mättalen 93,83 brt, 84,72 brt under däck och 69,30 nrt. I 1927 års skeppslista har brt och nrt ökat till 99,98 och 73,71 på grund av ombyggnader som bl.a. gett större lastutrymme.

Den 13 juni 1928 blev Nils Joel Jönsson från S:t Ibbe befälhavare till den 27 februari 1931. Då blev han efterträdd av Nils Adil Sigfrid Wennerberg, som var en yngre bror till huvud­redaren. På resa från Dansig till Trelleborg den 12 mars 1932, när Elin befann sig cirka 12 distansminuter ost om Svanke på Bornholm, blev hon på eftermiddagen i svår snöstorm nedisad och fick lasten skadad. Motorbyte till en ny 2-cyl Säfflemotor på 60 hk gjordes 1931.

Karl B Nilsson (John Vennbergs svärson) från Ven tillträdde som befälhavare den 1 september 1936 och var kvar till 1943. På våren 1939 helrenoverades motorn med bl.a. nya kolvar och cylindrar och efter detta angavs motorstyrkan till 70 hk. Den 14 maj 1943 blev Werther Leonard Wennerberg ny huvudredare och samtidigt förändrades ägandet i rederiet till 15 delägare med sammanlagt 700 andelar. I detta rederi växlade befälhavarna på Elin vid flera tillfällen under de därefter följande åren. Den 28 februari 1944 tillträder Oskar Arvid Karlsson från Horsaby Mjällby. Den 6 maj samma år Arne Konstantin Johansson från samma ställe, den 24 juni samma år Manfred Alexander Joelsson från Mjällby. Slutligen tillträder John Gotthard Hansson från Glumslöv som rederiets sista befälhavare den 10 april 1945.  

Den 5 februari 1946 var Elin, enligt intyg, såld för 35 500 kronor till ett partrederi i Skärhamn med två delägare och med fiskhandlaren Hjalmar Stefanus Simonsson som huvudredare och ägare av 1/5. Den andre delägaren var Hjalmars bror, Gunnar Valdemar Simonsson, som ägde 4/5 i rederiet och även var fartygets befälhavare. Certifikat utfärdades den 14 mars. Brödernas föräldrar var Simon Robert Berntsson och Helena Nilsdotter. De var födda i Duvedalen Stockevik 1857 och i Kroksdal 1856 och bodde först på Säby ö och därefter på Skolgatan 28. Hjalmar var född i Skärhamn den 5 oktober 1887 och gift med Regina Olausson som var född i Skärhamn den 24 maj 1896. De bodde på Storgatan 10. Gunnar Simonsson var född den 29 oktober 1903 och gift med Alice Hildur Jansson som var född i Olsnäs den 5 februari 1907. Gunnar och Alice bodde på Skolgatan 28. Under tiden i Skärhamn fick Elin 1949 en ny motor på 120 hk. Hjalmar Simonssons son, Sven Rune Simonsson, tillträdde som befälhavare den 27 oktober 1952 fram till försäljningen 1956. Han var född den 23 september 1928 och gifte sig med Majvi Irene Svensson som var född i Lund den 22 maj 1937.

Grundsund blev nästa hemort när Elin såldes den 23 april 1956 för 44 000 kronor. Ture Henry Larsson i Grundsund var huvudredare för partrederiet som köpte. Han hade halva delen i fartyget. Den andra halvan ägdes av Tore Engelbrekt Sörensson i Grundsund som även var fartygets befälhavare. Anmälan om inköpet gjordes på inköpsdagen. Den 23 november 1960 intygades att Elin riggats om till galeas. Nytt certifikat som motorgaleas fick hon den 26 november. Hon fick även ny starkare motor under tiden i Grundsund. I 1963 års skeppslista redovisas att Elin har motor på 185 hk. Skeppslistan redovisar även en ökning av brt till 103,55 och en ökning av fartygets längd från 23,86 till 25,50. Ökningen av längden beror nog på ändrade mätningsregler medan större brt troligen beror på att styrhytt tillkommit efter 1927.  

Grundsund var sista hemorten för Elin som fraktare. Den 14 september 1965 såldes hon för  25 000 kronor till ingenjör Jan Baltzar Beirup i Lomma med Malmö som hemort. Han var ensam ägare och själv befälhavare. Den 6 oktober fick hon certifikat som lustmotorgaleas. Beirup anmälde den 27 januari 1966 att Elin var till försäljning på grund av att hon var för stor för honom. Det fanns två olika spekulanter, en i Danmark och en i Tyskland. Hon låg upplagd i Malmö från 1966 till 1972. Därefter fanns hon i september 1973 upplagd i Köge Danmark. Enligt anmälan den 23 april 1975 var Jan Baltzar Beirup fortfarande fartygets ägare. I Båtologen sidan 235 år 1976 uppges att Elin legat många år i Köge och nu var i mycket dåligt skick. Man sökte då besättning för att segla fartyget till Portugal. 1977 låg hon fortfarande kvar i Köge.

1981 såldes hon till Willy Johnny Castencrone i Köpenhamn. Hon blev då liggande vid Kalvebod Brygge i Köpenhamn där hon sjönk samma år. Hon bärgades och fördes till Slusshamnen. Ägaren uppgav att han låg i process med Köpenhamns kommun som, enligt honom, allvarligt skadat fartyget vid bärgningen. I Båtologen 1984, sidan 221, uppges hon som förstörd men kvarstående i registret på grund av inteckning. Hon fanns med i 1988 års skeppslista med samma namn och med Beirup som ägare. Hon redovisades då till 103 brt, 55 nrt, 155 tdw och med motor på 135 kw.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla – Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Skeppslista över segelfartyg i utrikes fart, Sveriges skeppslista 1917, 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933, 1935 och 1963, Christer Nilsson i Råå, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.