Uranus - Nt 6245

Uranus byggdes av ek i Eckernförde 1905 på skeppsvarvet F Glasau. Hon byggdes av skepps-byggmästare Friedrich Glasau som galeas och blev döpt till F Glasau efter Friedrich Joachim Christoph Glasau som hade köpt varvet in i släkten. Vem som tidigare var ägare till galeasen i Tyskland är oklart men när hon 1917 såldes till Danmark så såldes hon från Augustenborg i Tyskland. Hon finns i Danmarks Skibsliste 1918, som Gabriel ex F. Glasau, med 68 brt, 56 nrt och 7,5 fots djup i lastrummet. Redare och befälhavare var Christen Lisborg och hemort var Aalborg. Samma år såldes fartyget till Hans Christian Hansen i Aalborg. I skeppslistan 1919 finns han införd som boende i Rödvig och själv befälhavare på fartyget som då mätte 125 tdw. 1920 hette befälhavaren E Bech. I januari ändrades namnet till Uranus och samtidigt ändrades hemorten till Rödvig.

Den 26 mars 1920 skrevs köpebrev om försäljning av Uranus för 35 600 kronor till Johan Adolf Nordvall i Skärhamn. Det första Svenska mätbrevet från den 13 april 1920 redovisar fartygets mättal med 67,70 brt och 56,40 nrt. I registreringssertifikatet två dagar senare framgår att Nordvall var ensam ägare och själv befälhavare. Han satte in motor på 25 hk redan under inköpsåret och vid mätningen den 17 december redovisas hon till med 69,40 brt och 53,71 nrt efter att motorinstallationen gjorts. I skeppslistan 1923 redovisas mättal och dimensioner med 69,40 brt, 62,19 brt under däck, 53,71 nrt, 21,80 längd, 6,16 bredd och 2,27 djup. Skärhamn är angiven som hemort. Johan Nordvall (född Johannesson) var född i Bö den 31 juli 1880. Hans föräldrar var Johannes Johansson och Gustava Berntsdotter. De var födda i Bö 1855 och 1857. Johan var gift med Beata Andreasdotter som var född i Nötsäter den 10 juli 1879. De bodde på Kroksdalsliden 9.

Vid två kända tillfällen när Nordvall var befälhavare råkade han ut för missöden. Den 17 september 1935 gick han på grund tvärs Arsö på ingående till Väddö kanal i regntjocka med svårt väder. Fartyget kom loss sedan en del av lasten läktrats. Den 17 juli 1937, då fartyget var liggande vid kaj i Hammarbyleden, påseglades hon av s/s Loke av Stockholm. Förtöjningen brast och fartyget drev tvärs över Hammarbyleden och slog mot berget som finns där. Livbåten slogs sönder och bord och däck blev delvis krossade. Den 22 september samma år påmönstrade Olof Henry Lorentzon från Hunnebostrand som befälhavare. Nordvall var dock tillbaka den 3 januari året därpå med nytt behörighetsbevis som han fått under vintern.

Han seglade Uranus till 1946 då han genom köpebrev den 25 november sålde fartyget för 25 000 kronor till ett partrederi i Byxelkrok Öland med fru Britta Emilia Gunborg Wahlberg som huvudredare och ägare till halva fartyget. Den andra halvan ägdes av hennes man Isak Petter Wahlberg som också var fartygets befälhavare. Nordvall tog makarnas galeas Svalan med registreringsnummer 8219 som dellikvid för 10 000 kronor.

Den 19 september året därpå grundstötte Uranus i hård vind med ström och hög sjö utanför Falsterbokanalen. Grundstötningen skedde vid pricken Blinda Segelskär på sydsidan av kanalen när hon var på resa från Karlshamn till Aarhus med last av trävaror. Uranus fick svåra skador men drogs loss av Neptunbolaget och bogserades, flytande på däckslasten, till Ystad för reparation. Sjöförsäkrings AB Öresund tog över fartyget och sålde det den 26 november 1947 för 10 100 kronor till Nils Holmfrid Enar Karlsson på Hasslö Blekinge. Uranus var kondemnerad men överfördes till Karlshamns Skeppsvarv för reparation. Den 28 maj 1951 framgår av certifikat att Karlsson var ensam ägare och själv befälhavare på fartyget som nu kallas motorgaleas. Samma datum anmäls att Uranus skall vara kombinerat fiske och lastfartyg.

På resa mellan Stora Vika i Nynäshamn och Oskarshamn med last av cement den 27 juli 1951 sjönk Uranus omkring klockan 18.30. Hon befann sig då 3/4 sjömil från Gäddans prick vid Enskär mellan Hävringe och Landsort i bäring nord till väst 349 grader från pricken. Vädret var vid tillfället laber bris från OSO med liten sjö. Hon hade avseglat den 24 juli klockan 11.50 med last av 125 ton cement. Besättningen utgjordes av befälhavaren och bästeman. Klockan 15.15 passerade man den svarta ballongpricken på grundet Geten på omkring ett par kabellängders avstånd med cirka 5 knops fart. Klockan 16.45 märkte man att fartygets propeller slog emot något föremål så att motorn visade tecken på att vilja stanna. Befälhavaren sprang då ned i maskinrummet och fick se att vatten trängde in mellan springor i garneringen omkring propellerhylsan. Uppkommen på däck gav han order till den vid ratten stående bästemannen att surra ratten och sätta igång handpumpen. Befälhavaren skall därefter ha återvänt till maskinrummet, och säger sig ha försökt att hugga bort garneringen vid hylsan. Vattnet steg så hastigt att skadan inte hann lokaliseras. Omkring fem minuter efter stöten stannade motorn till följd av att vattnet stigit över luftintaget. Befälhavaren ändrade då kursen i nord-västlig riktning och stävade in mot land med två försegel och storsegel. Det beslagna mesanseglet brydde han sig inte om att sätta. Ungefär en kvarts timma senare kom en mindre lustseglare försedd med hjälpmotor upp långsides vilken ombads att hålla sig i närheten. När man förstod att fartyget var i sjunkande tillstånd och fara förelåg att hon skulle kantra gick de båda männen i livbåten. De befann sig då en halv sjömil nord till väst om Gäddans andra ballongprick och gick där till botten klockan 18.35. De båda skeppsbrutna togs ombord på seglaren varefter livbåten togs på släp in till Landsort.

Bilden, från Svenska seglare och motorseglare, föreställer galeasen Uranus, vinterupplagd. Hon hade Skärhamn som hemort från 1920 till 1946.

Sjötekniske konsulenten ansåg att förlisningen var gåtfull. Bland annat tyckte han det var konstigt att fartyget, utan motor, kunde tillryggalägga 5,4 sjömil på två timmar. Fartyget synes även ha varit överbelastat. Om man kolliderat med något vrak borde man från Uranus ha sett detta. Befälhavaren dömdes vid rådhusrätten i Karlskrona till 30 dagsböter a 6 kronor för att fartyget inte var sjövärdigt, var underbemannat och hade för stor last. Fartyget avfördes från registret samma år, som förlist. Enligt Sveriges skeppslista 1951 hade Uranus motor på 45 hk och mätte 74,43 brt och 53,31 nrt.

     

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Danmarks skibsliste 1918, 1919 och 1920, Sveriges skeppslista 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Ölands Järnvägar & Skutor, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.