Peregal - Nr 3643

Peregal byggdes 1885 med ketchrigg som sailing trawler hos Furner & Lever i Grimsby för James Rich i New Clee Lincolnshire. Hon mätte 83 ton och hennes dimensioner var 77 fot lång, 20,8 bred och 10,55 djup. Hon blev registrerad i Grimsby med fiskenumret GY1045 i september 1885. Den 6 september 1890 omregistreras hon i Grimsby. I maj 1898 såldes hon till David Smith i New Clee Lincolnshire som sålde henne i mars 1900 till Sverige. Peregal avregistrerades från Brittiskt skeppsregister den 7 mars 1900 med notering att hon blivit såld till svenskar. Hennes engelska registreringsnummer var ON 91550.


Bilden föreställer kuttern Peregal som hade Skärhamn som hemort från 1916 till förlisningen 1925. Bilden är kopierad från boken, Kutterepoken.



Ett partrederi på Gullholmen med 3 delägare köpte Peregal för 450 pund den 7 mars 1900. Det var bröderna Olof och Sander Sundberg och Ludvig Pettersson som ägde 1/3 vardera i rederiet. Den 3 april anmäldes fartyget för registrering i Sverige och den 14 april utfärdades mätbrev av Uddevalla Tullkammare med 83,11 brt och 58,97 nrt. Den 21 april registrerades Ludvig Pettersson som huvudredare och Sander Sundberg som befälhavare. Fartygets hemort var Gullholmen. I 1908 års skeppslista redovisades kutterns mättal och dimensioner till 83,12 brt, 83,12 brt under däck, 58,97 nrt, 23,67 längd, 6,34 bredd 3,17 djup och 4 meters djup-gående. Sander Sundberg uppges vara fartygets befälhavare och Ludvig Pettersson huvudredare med Gullholmen som hemort. Det framgår även att fartygets drivits 1907. Den 11 april 1911 sålde Olof Sundberg sin tredjedel till de övriga delägarna så att Sander Sundberg och Ludvig Pettersson blev ägare till hälften vardera. Som hemort behölls Gullholmen.


Den 24 mars 1916 såldes Peregal till Karl-Albin Axelsson i Skärhamn. Han var själv befälhavare och fartygets hemort blev Skärhamn. I 1917 års skeppslista uppges att Karl-Albin Axelsson var befälhavare och ägare till fartyget, att det drivits 1909 och att djupgåendet var 3,6 meter.  Den 19 april 1919 gjordes ommätning vid Marstrands Tullkammare till 83,12 brt och 68,83 nrt och den 24 oktober samma år gjordes kontrollmätning vid Malmö Tullkammare till 83,12 brt och 72,18 nrt. Den 16 juni året därpå gjordes ännu en ommätning vid Marstrands Tullkammare till 85,54 brt och 71,23 nrt. 1923 uppges att fartyget reparerats 1920 och drivits 1923. Axelsson var då fortfarande befälhavare. Den 25 oktober 1925 strandade Peregal i Södermanlands skärgård. Hon avfördes ur registret den 22 februari året därpå.

I Anteckningarna från sjöförklaringen i Nyköping den 2 november 1925 framgår att en J A Johansson var befälhavare vid strandningen. Det är troligen Johan Alfred Johansson som menas. Han var född i Skärhamn den 6 augusti 1877 och son till August Johansson och Petronella Berntsdotter. De var födda i Skärhamn 1854 och Utäng 1848. Alfred gifte sig med Regina Rutgersdotter som var född i Skärhamn den 24 juli 1881. De bodde på Dalgatan 5.  Karl-Albin Axelsson var född i Skärhamn den 20 januari 1886 som son till Axel Alfredsson och Anna Petersdotter som bodde på Skansvägen 4. De var födda i Backa Göteborg 1866 och Skärhamn 1863. Karl-Albin var ogift och bodde i föräldrahemmet. 

VÖRDSAMT MEMORIAL

Fartyget, galeasen Peregal, byggt år 1885 av trä i Grimsby, med registreringsnummer 3643, hemort Skärhamn och 85 bruttoton. Befälhavare var J A Johansson med en bemanning av 4 man på resa från Visby till Gävle med last av cement. Rapport enligt 40 § sjölagen inkom till Kungliga Kollegium den 2 och 9 november 1925. Underrättelse enligt 315 § sjölagen om blivande sjöförhör inkom till Kungliga Kollegium den 31 oktober 1925. Sjöförklaring vid rådhusrätten i Nyköping den 2 november 1925 inkom till Kungliga Kollegium den 9 november 1925. Sakkunnige närvarit och Allmän åklagare underrättats. Befälhavarens skriftliga framställning av sjöolyckan i protokollet. Sjöolyckans art: Den 28 oktober 1925 klockan 2.10 fm. i Södermanlands skärgård i SSV frisk bris med dis.

Vidare upplysningar: Kursen sattes magnetiskt NV från Visby mot Landsort. Efter 10 timmar och 40 minuters segling, varunder tillryggalades enligt loggen omkring 59 nautiska mil, strandade fartyget å skären Gumbådarne, belägna 3,5 nautiska mil i OSO-lig riktning från Enskärs fyr, och blev vrak. Besättningen räddades under dagens lopp av lotsbåt från Hävringe lotsplats.

Orsaken till olyckan i den mån den kan med ledning av sjöförklaringens innehåll bedömas: Oförsiktig navigering under ogynnsamma väderleksförhållanden. Avståndet från Visby till grunden utanför Landsort är 65 nautiska mil. Det hade därför varit välbetänkt, att i tid lagt bi för inväntande av dagsljus eller till dess mera siktbar väderlek inträtt eller också lodningar företagits. Växlande djup förekommer utanför denna skärgård, varför härstädes täta lodningar bör företas för att ge säker ledning vid navigeringen. Fartyg av denna storlek har vanligen endast handlod ombord och under hög fart för god vind är det förenat med svårigheter att med den fåtaliga besättningen företa lodningar. Under de rådande förhållandena torde det få anses ursäktligt, att lodningar inte företagits.

Ex officio      


Källor: Kutterepoken, Tjörns båtar, Brittiskt skeppslista 1890, 1891, 1892, 1896 och 1900, Brittiskt skepsregister i Plymouth, Sveriges skeppslista 1908, 1917 och 1923, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka. 

Kommentarer