Sölve - Nr 4274

Sölve var byggd i ek och fur på Ystads Varv AB 1903 som tvåmastad skonare. I februari månad 1904 sålde varvet fartyget till ett partrederi i Sölvesborg för 9 400 kronor. I mätbrev utfärdat den 8 april angavs mättal och dimensioner med 62,68 brt, 49,78 nrt, 21,24 längd, 5,94 bredd och 2,24 djup. Brt under däck angavs senare i 1908 års skeppslista till 60,14. Den 18 maj 1904 utfärdades certifikat för partrederiet med skeppsklarerare Alfred Carlsson-Hansson i Sölvesborg som huvudredare och ägare till 1/21. Befälhavaren, August Nilsson i Krokås Sölvesborg, ägde 6/21. Övriga delägare var sjömannen Nils Persson i Krokås 10/21, handlan­de Nils Emanuel Malmberg, handlande Emanuel Johan Bernhard Carlsson, fabrikör Pålsson och arbetsförman Sven Nilsson med 1/21 vardera. Hon hade Sölvesborg som hemort.


Den 27 februari 1906 anmäldes att Sven Nilsson sålt sin andel till sjömannen Nils Johansson i Hörvik Sölvesborg och att Emanuel Holmberg sålt sin del till fiskaren Joel Nilsson i Krokås Sölvesborg. I Svensk skeppslista 1908 står Nils Emanuel Malmberg som huvudredare. Den 15 februari 1909 tog Bengt Larsson, i Hällevik Sölvesborg, över som befälhavare. Han var oexa-minerad. Den 11 mars 1910 blev Elias Nilsson, i Siretorp på Listerlandet Sölvesborg befälha-vare, även han oexaminerad. Sölve blev kvar i Sölvesborg till 1911 då hon den 6 februari sål-des till ett partrederi i Djupekås för 11 700 kronor. Sjömannen Johan Sigfrid Andersson var huvudredare och hälftendelägare. Befälhavaren, Bernt Andersson, ägde den andra hälften. Johan Sigfrid Andersson tog senare över befattningen som befälhavare. 


Intyg den 1 mars 1920 visade att Sölve blivit såld till ett partrederi i Skärhamn för 33 000 kro-nor. Hjalmar Stefanus Simonsson var huvudredare, hälftendelägare och befälhavare och hans bror Rickard Napoleon Simonsson ägde den andra hälften. De var födda den Säby Nordgård den 5 oktober 1887 och i Skärhamn den 18 december 1895 och bodde båda på Storgatan 10. Den 25 januari 1922 anmäldes att fartyget försetts med motor. I Svensk skeppslista 1923 redovisas att motorn var på 25 hk. 1927 redovisas i skeppslistan mättalen 65,53 brt och 51,37 nrt. 1933 har ytterligare justering av mättalen skett till 68,44 brt och 49,52 nrt. Brödernas föräldrar var Simon Robert Berntsson och Helena Nilsdotter. De var födda i Duvedalen 1857 och i Kroksdal 1856. Hjalmar Simonsson gifte sig med Regina Olausson som var född i Skärhamn den 24 maj 1896. Rickard var ogift.


Fartyget såldes den 12 mars 1935 för 17 100 kronor till ett annat partrederi i Skärhamn med 3 delägare. Fiskhandlaren Johan Patrik Andersson var huvudredare. Hans bror Fritiof Valfrid Andersson var befälhavare. Den tredje delägaren var brodern Axel Birger Andersson.  De var söner till Anders Olsson och Betty Pettersdotter på Buskär vilka var födda i Toftenäs 1864 och i Tubberöd 1873. Patrik Andersson var född den 29 juni 1902 och ogift. Han bodde på Magasinsgatan 9 i Skärhamn. Fritiof Andersson var född den 18 mars 1908 och gift med Elvy Helen Johansson som var född den 21 april 1915 i Skärhamn. De bodde på Storgatan 15. Birger var född den 10 januari 1914 och gift med Ethel Louise Ruckman som var född i Falmouth Massachusetts USA den 15 februari 1914. Hon var dotter till Oskar William Ruckman och Hulda Nikolina Simonsson som hade emigrerat till USA men senare återvände till Sverige. De var födda i Sältebo Klövedal 1884 och i Säby Nordgård Stenkyrka 1890. Birger och Ethel bodde på Idrottsvägen 28.

Målningen föreställer den tvåmastade skonaren Sölve. Den hade Skärhamn som hemort mellan åren 1920 och 1936. Målningen som är en så kallad skutemålning har gjorts av konstnären Emil Z. Hesseldahl 1938.

Sölve av Skärhamn år 1935 när hon ägdes av de tre bröderna Andersson. Bilden tillhör Mats Andersson i Skärhamn.

Redan den 4 februari året därpå såldes Sölve för 19 000 kronor till ett partrederi i Fisketången med Osborn Morgan Josias Antonsson som huvudredare. Befälhavare var Knut Anders Eugen Larsson. Dessa hade lika stora andelar. I 1941 års skeppslista redovisas fartyget med 65 hk motor. Mättal och dimensioner anges till 70,58 brt, 50,85 nrt, 115 tdw på 3 meters djupgåen-de, 21,24 längd, 5,94 bredd och 2,24 djup. I certifikat från den 25 april 1942 redovisas samma ägare och ny 1-cyl 2-takt Skandia tändkulemotor på 65 hk.


På samma datum såldes fartyget för 36 000 kronor till AS Frostfilet i Trohdheim. Samma namn behölls men med norsk stavning. Det köpande bolaget hade tagits över av den Tyska ockupationsmakten efter ockupationen av Norge den 9 april 1940. Frostfilets uppgift var att förse de tyska soldaterna med 25 miljoner fiskmiddagar per månad. Bolaget köpte under våren ytterligare 9 fartyg från Sverige för samma ändamål och det levererades dessutom 5 stycken nybyggen från trähusfabriken Junohus i Uddevalla under våren 1943. Junohus hade fått ställa om sin tillverkning på grund av krigsutbrottet.
  

Därefter finns uppgifter om att fartyget 1943 bytt namn till Makrell. Efter krigsslutet övertogs hon i maj 1945 av Direktoratet för fientlig egendom i Oslo som sålde vidare till partrederiet Ulrik Prestö på Brasöy Sandnessjöen i Nordland fylke samma år. Mättalen var då 69,95 brt och 45,33 nrt och hennes lastförmåga 120 tdw. Motorn var redovisad till 66 hk. 1955 fanns som ägare partrederiet Hans och Johannes Pettersen vid Kvalnesodden Sandnessjöen. 1963 står Arnild Sörnes i Sörnes Sandnessjöen för fartyget. Makrell fanns fortfarande kvar i regist-ret år 2001 men blev troligen utrangerad tidigare. Hennes slutliga öde är okänt.



Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla – Tore Olsson i Mörrum, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Tjörns båtar, Uddevallabloggen.se 2007-08-09, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.