Margit - Nr 5980

Margit byggdes av ek och fur på Öxenbjergs Vaerft i Svendborg 1898, av skeppsbyggmästare Anders Jensen, med namnet Albert och med hemort Styrnö. I 1899 års Skibsliste finns hon införd med Andreas Albertsen i Styrnö på Fyn som redare och med Rudköbing som hemort. Albertsen var själv befälhavare. I skeppslistan redovisas hon som jaktskonert med 49 brt, 39 nrt och 6,7 fots djup i lastrummet. Från och med 1907 var hennes hemort Styrnö. Albertsen ägde fartyget fram till den 15 september 1909 då det råkade ut för en kollision på resa från Limhamn till Aalborg med 87 ton superfosfat. Om händelsen finns att läsa i Dansk Söulykke – Statistik 1909.

Skonerten Albert av Styrnö på 49 brutto och 39 netto, byggd i Svendborg 1898 av ek och fur, var på resa med last av 87 ton superfosfat den 15 september 1909 från Limhamn till Aalborg under befäl av Andreas Albertsen och besättning på tre man. Den 16 september ca klockan 9 på morgonen i ONO lätt bris och klar sikt passerade Albert fyrskeppet vid Hals (sandbanken vid Limfjordens östra utlopp). Kursen sattes in mot Hals och då fyren vid Egense sågs styrdes mot densamma. Albert höll sig på nordsidan av farleden. Strax därpå sågs ett utgående ångfartyg som visade topplanterna och röd sidolanterna och då ångfartyget, som senare visade sig vara George av Odense, girade styrbord, lades även Alberts roder styrbord för att undgå kollision. Strax därpå kolliderade fartygen. Albert som rammades med stor kraft blev nästan halvvägs genomskuren och sjönk snabbt medan George inte fick någon skada. Alberts besättning bärgades ombord på George som satte iland dem vid Hals. Albert blev senare bärgad och åter satt i fart. Vid en av Sjö och Handelsrätten i Köpenhamn den 23 mars 1910 utfärdad dom blev skulden för sammanstötningen helt lagd på George som hade visat oförsiktighet vid passagen i det farliga farvattnet och med full fart underlåtit att ge signal om kursförändring (jfr sjövägsreglernas par 28). Georges rederi dömdes till skadestånd till Alberts ägare med 15 689 kronor förutom 300 kronor i rättegångskostnader.

Fartyget bärgades och såldes till skeppsbyggmästare Johan Peter Bonnesen i Aalborg som reparerade och sålde det vidare året därpå. I 1911 års skeppslista redovisas som befälhavare och ägare Erik Hansen Clausen i Kragnaes i närheten av Marstal på Aerö. Kragnaes blev också hennes hemort. I samband med ägarbytet som skedde den 8 juli 1910 blev hon omdöpt till Hansa. Under 1915 såldes hon till ett partrederi i Nexö på Bornholm med Peter Christian Sode som huvudredare.

Margit hade Skärhamn som hemort från 1918 tills hon förliste vid Fulehuk fyr i Oslofjorden Norge 1926. Bilden kommer från bokverket Tjörns båtar.

Även detta rederi råkade ut för en sjöolycka med fartyget. Den 23 december 1916 hade Hansa avgått från Kalmar med last av 4000 kubikfot bräder för Saxkjöbing i Danmark med tre mans besättning och redarens son, Karl Peter William Sode, som befälhavare. Fartyget kantrade i Östersjön och hittades först i slutet av januari 1917 av fiskare utanför Höjerup Kyrka vid Stevns Klint på Själland. Besättningen hade drunknat och däckslasten var borta. De omkomna var befälhavaren Karl Peter William Sode från Nexö, matros Alexander Christian Juel Weinrich från Hasle och Carl Rålm från Kalmar. Sjöförhör hölls i Store Heddinge på södra Själland den 5 maj och strandningsberetningen är daterad Rödvig Tullkontroll den 15 maj 1917. Efter reparation kunde Hansa åter sättas i fraktfart och såldes då till skeppsmäklare Marius August Christensen i Hasle. I maj 1917 blev hon omdöpt till Maagen och i 1918 års skeppslista finns hon med det namnet och Emil Fr Chr Pedersen i Rönne som befälhavare.

Maagen såldes den 16 februari 1918 för 25 500 kronor till Axel Bernhard Johansson i Skärhamn. Han var själv befälhavare ombord och döpte om fartyget till Margit. Säljare var ett partrederi i Hasle med 4 delägare. Marius August Christensen i Hasle hade 3/9, Peter Christensen Söde i Nexö på Bornholm 3/9, Emil Fr Chr Pedersen i Rönne 1/6 samt Emil Ander Lund i Rönne 1/6. Fartyget fick registreringscertifikat den 17 maj som Margit, ägd av Axel Bernhard Johansson, själv befälhavare. Brodern, Johan Mandus Johansson, blev befälhavare den 1 december 1919.  

Han övertog hälften i fartyget för 10 500 kronor den 19 februari 1920 och sägs dessförinnan ha varit hälftenägare tillsammans med sin bror. Han blev således efter köpet den 19 februari 1920 ensam ägare till Margit. Efter ägarskiftet fick fartyget certifikat den 4 mars 1920 med Johan Mandus Johansson som befälhavare. Den 29 mars 1924 utfärdades nytt certifikat för motorskonaren Margit, ägd av partrederiet Johan Mandus Johansson i Skärhamn. Nya delägare har således intagits efter den 19 april 1920. I 1923 års skeppslista är Mandus upptagen som ägare och befälhavare till fartyget. Mättal och dimensioner redovisas då med 49,46 brt, 46,45 brt under däck, 38,95 nrt, 20,39 längd, 5,63 bredd och 2,01 djup. I 1925 års skeppslista redovisas samma ägare och befälhavare samt motor på 30 hk. På grund av motorinstallationen minskade fartygets nrt till 36,38. Uppgift finns också i skeppslistan att hon drivits 1924.

Axel och Mandus var födda i Skärhamn den 21 januari 1892 och den 23 december 1895. De bodde som barn på Djurgårdsvägen 8 med sina föräldrar som var Anders Johan Berntsson och Magdalena Andreasdotter. De var födda i Åkervik 1868 och i Bö Klövedal 1863. Axel gifte sig med Nanna Elvira Järkås som var född i Länghem Älvsborg den 6 augusti 1896. De bosatte sig i Göteborg. Mandus gifte sig med Ester Ottilia Olsson som var född i Bö den 30 augusti 1897. De bosatte sig i Utäng.

Margits slutliga öde kom två år senare på resa från Sandefjord till Dröbak. Klockan 10 på kvällen den 8 mars 1926 befann sig fartyget utanför Ranö i Oslofjorden i frisk sydvästlig bris med tjocka. När hon passerade Fulehuk hördes mistsignalen på ett uppskattat avstånd av 1,5 distansminut, N 1/2 O om fyren. Kursen styrdes därefter upp genom fjorden tills plötsligt land kom i sikte förut. Innan kursen hann ändras gick fartyget på klipporna och måste överges. Inom ett par timmar var Margit totalt sönderslagen. Orsaken till olyckan bedömdes vara felaktig avståndsbedömning och strömsättning. Sjöförklaring hölls i Marstrands rådhusrätt den 10 maj samma år. Hon avfördes från registret samma månad som förolyckad. Margits lastförmåga uppges ha varit 90 tdw.

Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Tjörns båtar, Register over nogle Danske handelsskibe, Dansk Söulykke – Statistik 1909 och 1917, medlemmar i Slaegt & Data – Dis Danmark, Danmarks Skibsliste 1899 – 1918, Sveriges skeppslista 1923 och 1925, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.