Hildur - Nr 5778

Hildur sjösattes den 2 april 1900 vid Carl Holzerland skeppsvarv i Barth Tyskland. Hon döptes till Aegir och riggades som tvåmastad skonare för Christian Wegener i Hamdorf. Den 22 januari 1903 fick hon Hamburg som hemort. 1907 köptes hon av Hans Hinrich Delf i Breiholz som fortsatte med Hamburg som hemort. Den 5 juli 1915 såldes hon till Bröderna Jacobsen i Fredriksstad Norge som bara var mellanhänder vid försäljning till Sverige. Hon infördes i det svenska registret den 19 juli 1915 efter att den tyske ägaren intygat att han sålt sitt fartyg på grund av åldersskäl. Karl Bernhard Simonsson i Skärhamn som var den svenske köparen döpte om henne till Hildur. Enligt Kartings bok fanns på grund av kriget restriktioner i kontraktet att hon endast fick segla i Östersjön, men inte till ryska och finska hamnar. Utförselbevis för fartyget fick man den 1 mars 1916.

Hennes mättal och dimensioner framgår av den svenska skeppslistan 1917 med 59,56 brt, 55,38 brt under däck, 48,28 nrt, 19,80 längd, 5,90 bredd och 2,22 djup. Där framgår även att hon var byggd i trä och hade Skärhamn som hemort. Karl Simonsson var själv befälhavare. I senare skeppslista finns uppgift att Hildurs lastförmåga var 110 tdw. 1920 installerades en 22 hk Avance motor vid AB Smögens Mekaniska Verkstad. Karl Simonssons bror, Rickard Napoleon Simonsson, blev befälhavare den 1 juli 1921 men den 10 april året därpå var Karl Simonsson tillbaka. Den första styrhytten fanns i september 1929. Den 24 februari 1937 blev Gustav Simonsson befälhavare. Han var son till Karl Simonsson. Den 17 augusti 1938 var Karl Simonsson åter befälhavare. Gustav Simonsson var befälhavare från den 5 maj 1943 fram till försäljningen 1946.



Bilden föreställer den nedriggade tyskbyggda Hildur. Hon hade Skärhamn som hemort från 1915 till 1946. Bilden kommer från Deutsche Schoner Band IV.



Karl Simonsson var född i Duvedalen den 18 juli 1881. Hans föräldrar var Simon Robert Berntsson och Helena Nilsdotter. De var födda i Duvedalen 1857 och Kroksdal 1856. Karl var gift med Anna Johansson som var född i Skärhamn den 9 september 1883. De bodde på Fiskgatan 5. Rickard Simonsson var bror till Karl Simonsson. Han var född den 18 december 1895, ogift och bodde på Storgatan 10. Gustav Simonsson som var son till Karl Simonsson var född i Skärhamn den 25 augusti 1914. Han var gift med Gunhild Linnéa som var född i Hede den 17 augusti 1917. De bosatte sig i Göteborg.
Den 30 november 1946 såldes Hildur till John Olof Olsson på Hovenäset för 13 000 kronor. Han döpte om fartyget till Örnfjord. I certifikat den 5 december framgår att han var ensam ägare och själv befälhavare. Örnfjord är där nämnd som motorskonare. På resa mellan Kristinehamn och Aalborg den 6 november 1947 gick Örnfjord på Sikgrundet vid Dagskär i Vänern. Motorn hade stannat och för bara segel kom fartyget på drift efter att stickbulten till storseglet sprungit av, med påföljd att hon gick hårt på grund. Hon blev stående på grundet i 6 dagar innan hon kunde bärgas. Vid den efterföljande reparationen fick hon galeasrigg. Den 7 februari 1951 överfördes fartyget för 25 000 kronor till ett partrederi med John Olof Olssons familj som delägare. Hustrun Agda Maria Olsson blev huvudredare och ägare till 1/15 och de båda sönerna Olof Lennart Olsson och Leif Henry Olsson blev ägare till 7/15 vardera.  Olof Lennart var fartygets befälhavare. Den 25 januari 1953 återfördes fartyget för 25 000 kronor till John Olof Olsson. Under 1954 var 3 olika befälhavare registrerade, i maj, Algot Jemy Börjesson från Fotö, den 21 juni, Hugo Evald Johansson från Svenneby och den 10 december, Tage Alenius Nygren från Hamburgsund.
Örnfjord såldes den 14 mars 1955 för 10 000 kronor till Algot Börjesson på Fotö som sålde vidare den 19 mars till Bernt Anker Sixten Ekeroth i Läckeby med Revsudden som hemort. Revsudden är en udde i Kalmarsund och en liten ort i Ryssby socken Kalmar kommun. Läckeby ligger också i Kalmar kommun. I certifikat från samma datum framgår att Ekeroth var ensam ägare och själv befälhavare. I certifikat den 30 september 1957 nämns Örnfjord som motorfartyg. Hon hade då fått mesanmast och bogspröt borttagna och ny motor på 60 hk från Bolinder installerad. När den sista styrhytten byggdes är för närvarande okänt.
Den 4 mars 1959 gick fartyget i tät dimma på grund nord om Grönhögen på Öland. Hon drogs loss av ms Capella och kunde fortsätta sin resa. Slutet för Örnfjord kom den 13 maj 1960 då hon var på resa med last av cement i säckar från Degerhamn till Västervik. Hon gick på grund och vid Stora Örskär (tidigare Stora Örnskär) i den yttre skärgården SO om Västervik och S om Bussgrundet fyr där hon blev vrak. På nordsidan av skäret finns på dagens sjökort ett vraktecken. Hon hade avseglat från Degerhamn den 12 maj med 102 ton cement. Man tog natthamn i Borgholm och fortsatte klockan 4 nästa morgon. Man passerade Kråkelund klockan 10.10 och fortsatte i skärgården. Vid passerandet av grundet Kråkan ca 11.20 saknades båda kvastprickarna. Befälhavaren som själv stod till rors har därefter inget minne av händelseförloppet förrän fartyget omkring klockan 13 grundstötte med full fart mot Stora Örskär. Fartyget sprang läck och blev totalt vrak. Den 25 juli 1960 anmäldes att fartyget totalförlist vid Stora Örskär den 13 maj. I 1959 års skeppslista var Örnfjord upptagen till 64 brt, 35 nrt och 110 tdw. Motorstyrkan angavs till 60 hk.       
Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Deutsche Schoner Band IV, medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Sveriges skeppslista 1917, 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933 och 1935, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.



Kommentarer