Johanne - Nr 5465

Den tvåmastade skonaren Johanne byggdes i ek 1895 av skeppsbyggmästare Anders Jensen på Öxenbjergs Skibsvaerft på Svendborgs östsida. Hon byggdes för gårdsägare Peder Christensen i Frenderup Sönder Dalby Faxe på södra Själland och fick Faxe som hemort. Hennes mättal var, enligt den danska skeppslistan 1897, 51 brt, 42 nrt och 6,7 fots djup. Av senare mätningar framgår att hennes lastförmåga var 90 tdw. De första åren hade hon Rudolf Vilhelm Illemann som befälhavare. Han var svärson till ägaren. Han avlöstes1901 av Albert Henriksen Friis i Marstal och 1903 av J Petersen. Under de första 8 åren seglade Johanne med kalklast i Danmark. År 1903 såldes hon till Jörgen Henning Stegmann i Marstal som även var hennes befälhavare. Hemorten ändrades då till Marstal. Från 1907 och fram till försäljningen till Sverige står hans yngre bror, Anton Vilhelm Stegmann i Marstal, som befälhavare och redare. Han hade köpt fartyget den 31 januari 1906.
Den 14 april 1913 köptes hon av Karl Johan Johansson i Skärhamn. I mätbrev den 8 maj samma år är hon upptagen till 48,81 brt och 38,59 nrt och i registreringscertifikatet dagen därpå framgår att Karl Johansson var ensam ägare av skonaren Johanne och själv befälhavare. Vid mätning den 14 april 1917 rubriceras hon som motorskonare på 48,61 brt och 38,21 nrt. Han anmälde den 16 april 1917 att hjälpmotor på 30 hk satts in. Johanne stod i Svensk skeppslista hela tiden som skonert men hon blev i verkligheten nedriggad till galeas vilket troligen gjordes när hon fick motor. I 1923 års skeppslista framgår hennes mättal och dimensioner med 48,61 brt, 46,06 brt under däck, 38,21 nrt, 20,47 längd, 5,62 bredd och 1,90 djup. Karl Johansson var född den 20 augusti 1885. Han bodde på Kyrkvägen 5 i Skärhamn och ändrade sitt efternamn till Ängberg den 13 december 1946. Han var son till Johan Pettersson och Maria Kristina Andreasdotter. De var födda i Nötsäter 1847 och i Morik 1850. Karl var gift med Maria Paulina Berntsdotter som var född i Skärhamn den 24 februari 1889.  
Efter 39 år sålde Ängberg skutan 1952 till Ture Gotthard Rydberg i Tyrelund vid Vättern för 17 000 kronor. Intyg om händelsen är daterat den 21 april. Vid registreringen den 23 april framgår att Rydberg var ensam ägare och själv befälhavare på motorskonaren Johanne som fick Brandstorp som hemort. Rydberg sålde skutan den 11 maj 1957 för 7 000 kronor. I certifikat den 24 april 1958 framgår att det var Axel Gustav Georg Larsson i Hjo som ensam övertagit Johanne och att han var hennes befälhavare med Hjo som hemort. Han anmälde den 8 april att fartyget legat upplagt ända sedan inköpet.
Johanne kom aldrig mer att gå i fraktfart. Han sålde henne den 2 maj samma år för 12 000 kronor för att bli lustfartyg. I certifikat den 8 augusti 1959 framgår att disponent Carl Lund med adress Basel var ensam ägare och befälhavare. Johanne blev dock kvar i Svenska skeppsregistret med Malmö som hemort. Lund byggde om henne till lustfartyg och gjorde därefter flera långresor. I 1963 års skeppslista framgår att ny motor på 130 hk var installerad. Ombyggnaderna resulterade i nya mättal och dimensioner med 53 brt, 36 nrt, 22,11 längd, 1,95 djup och 2,60 i djupgående. Man lägger särskilt märke till den stora ökningen av längden. Den 11 juni 1963 anmäldes att fartygets hemort fortfarande är Malmö men att hon är stationerad i Medelhavet. Anmälan gjordes av Jan Selander som ombud för Carl Lund.
Johanne såldes därefter till Ernst Nilausen i Göteborg som var Dansk medborgare men bosatt i Sverige. Han anmälde den 26 oktober 1966 att han sålt Johanne till Per Kragh Thuesen i Danmark för 90 500 danska kronor. I 1968 års danska skeppslista ägs fartyget av ett partrederi med Per Kragh Thuesen i Holte som huvudredare och döpt till Nieren med Rungsted som hemort. Motorn hade då uppgraderats till 134 hk och hennes mättal och dimensioner angavs till 72,6 fots längd, 18,5 bredd, 6,4 djup, 53 brt, 27 nrt och 18 tdw. Hon fick namnet eftersom det var nio delägare i partrederiet som köpt henne.
1976 övertogs hon av V M V Jörgensen i Hals som huvudredare för ett partrederi fram till 1982. Hon blev under den tiden omriggad till motorgaleas. Hon var i många år sysselsatt med fisketurer för turister i Öresund. Hon seglade senare för ett flertal olika redare och hade flera olika hemorter. I skeppslistan 1983 hade hon fortfarande Hals som hemort men partrederiet B E Jensen i Hörsholm som ny ägare med oförändrat namn.
Johanne hade Skärhamn som hemort mellan åren 1913 och 1952. Bilden kommer från forumet Fallrepet och är från Vättern den 20 april 1955.  Hon är här nedriggad till galeas.

1984 blev det namnbyte till Johanne igen sedan hon övertagits av Leif Rasmussen och Flemming Henriksen I/S i Vejstrup med Nyborg som hemort. 1985 – 1986 ägdes hon av M/S Zela Aps i Svendborg med Nyborg som hemort. 1987 – 1990 var redarens hemvist ändrad till Gudme på Fyn med Rudköbing som hemort och 1991 var hemorten ändrad till Langö, vid Själlands sydspets. Enligt fartygets egen hemsida så övertogs hon av de nuvarande ägarna, Bertil och Karin Jensen, 1989. Sommartid använder de fartyget för seglingar med betalande gäster i Kattegatt, Skagerack och Östersjön och vintertid gör de fiskeresor i Öresund från Helsingör. Under de senaste åren har rederiet fått ekonomiskt bidrag från skibsbevaringsfonden och FAK Försvarsakademiet. 93 000 kronor betalades ut 2013 till ny mast och rigg och 180 400 kronor 2014 för utbyte av 117 meter bordläggningsplank. Johannes hemort är numera Nakskov.
Källor: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Svenska seglare och motorseglare, Tjörns båtar, Bröderna Larssons skutor, medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Skibsbevaringsfonden Årsberetning 2013 – 2014, B Jensen & Co Rederi ApS, Marstal Sjöfartsmuseum 2006, John Rasmussen Marstal, Sveriges skeppslista 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933, 1935 och 1963, Danmarks Skibsliste 1897 – 1913 och 1968 - 2003, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka,




Kommentarer