Viking - Nr 4738

Tremastskonaren Viking var byggd 1907 i ek och fur hos skeppsbyggmästare Lars August Hultgren i Oskarshamn. Den 28 maj 1907 utfärdades certifikat för ett partrederi med konsul Herman Emil Johnsson i Höganäs som huvudredare och ägare till 12/44. Befälhavaren, Hjalmar Winstedt i Lerberget, hade 11/44. Övriga delägare var bästeman Gustaf Elof Winstedt i Lerberget med 10/44, Gustaf Peter Gudmundsson 2/44, bruksbokhållare Cornelius Nyman 2/44. Emil Johnsson sålde 2/44 till handlare Karl August Andersson i Plöninge strax efter att partrederiet var bildat. Vid samma tillfälle sålde han 1/88 till Hjalmar Winstedt, 3/88 till Gustav Elof Winstedt och 2/44 till Gustaf Gudmundsson. Gudmundsson sålde i sin tur sin andel till lantbrukaren Gustaf Jönsson i Danhult. Cornelius Nyman som från början ägde 2/44 sålde dessa till Hjalmar Winstedt. Vikings mättal och dimensioner upptas i 1908 års skeppslista till 118,42 brt, 110,69 brt under däck, 99,66 nrt, 27, 72 längd, 7,30 bredd och 2,66 djup.
Efter en kollision 1911 tvingades Viking söka nödhamn i Malmö sedan hon sprungit läck. Den 9 september 1912 noteras att Gustaf Elof Winstedt i Lerberget är befälhavare. Den 31 januari 1918 såldes fartyget till ett partrederi i Skillinge. Skeppare Jöns Olsson var huvudredare med 3/63. Befälhavare var Henrik Månsson med 18/63. Utöver dessa var det ett stort antal partredare med små andelar. Köpeskillingen var 60 000 kronor. Den 2 januari 1923 valdes befälhavarens bror, slaktaren Otto Månsson, till ny huvudredare. Den 12 september 1925 blev Per Olof Karlsson i Skillinge befälhavare. Han köpte 10/63 av förre befälhavarens andelar i fartyget för 2,380 kronor.
Den 9 januari 1931 såldes fartyget till ett partrederi i Skärhamn. De betalade 7 000 kronor för Viking liggande i Oskarshamn. En 70 hk 2-cyl 2-takt tkm, 260 X 310 mm, av märket June Munktell installeras 1931. Enligt skeppslistan var den på 53 hk. Den 12 juni 1931 ommättes fartyget i Oskarshamn till 124,49 brt, 110,69 brt under däck och 93,05 nrt och den 22 juni utfärdades certifikat för fartyget som motor 3-m skonare med sjömannen Alfred Pettersson i Skärhamn som huvudredare. Befälhavare var Fritiof Ragnvald Pettersson och övriga partdelägare var Isak Reinhold och Karl Alban Isidor Pettersson.
Det var fadern som var huvudredare och hans tre söner som var medredare. Samtliga delägare hade 1/4 vardera i fartyget. Alfred Pettersson var född i Utäng den 16 juli 1871. Hans föräldrar var Petter Berntsson och Britta Hansdotter. De var födda i Utäng 1842 och i Kroksdal 1841. Alfred var gift med Inger Johanna Pettersdotter som var född i Skärhamn den 17 december 1869. De bodde på Kroksdalsliden 14. Sönerna Fritiof, Isak och Alban var födda den 6 april 1905, 10 september 1910 och den 7 mars 1904. De var ogifta och bodde på Kroksdalsliden 14.
När Viking befann sig på resa mellan Danzig och Helsingborg med kollast grundstötte hon den 11 oktober 1932 vid Mön i Danmark i disigt väder. Hon blev lossdragen dagen efteråt av bärgningsångare och orsaken angavs vara det disiga vädret. Den 20 oktober 1941 sprang hon läck och sjönk vid Sprogö i Stora Bält. Vid den därpå följande utredningen framgår av sjötekniske konsulentens memorial att Viking, på nedresan från Hudiksvall, skulle ha kolliderat i Kalmarsund med motorseglaren Henrik av Sandvik. Viking fick en del allvarliga skador, bogsprötet blev avbrutet vid stäven, yttre stävföljaren blev krossad och brädgången på babords bog blev intryckt.

Fotografiet, från Tjörns båtar, föreställer tremastskonaren Viking som hade Skärhamn som hemort 1931 -1941.

Fartyget reparerades provisoriskt i Kalmar och fick sjövärdighetsbevis under förutsättning, att man från lossningsorten avgick till hemorten i barlast. Istället intog befälhavaren en, av allt att döma, alltför stor last kol från Lübeck till Halmstad. Bästemannen hade inte behörighet, och en man lämnade fartyget i Lübeck på grund av oenighet mellan delägarna. Befälhavaren avgick från Lübeck med ett underbemannat fartyg som inte var i sjövärdigt skick. Att inget grund skulle ha funnits i närheten av fartyget är missvisande. Fartyget kan mycket väl ha haft en grundstötning på bankarna norr om Vresen i Stora Bält. Det förefaller därför anmärkningsvärt att befälhavaren, om han ankrat 4’ syd Sprogö, valt den djupaste och minst skyddade ankarplatsen för nordvästliga vindar i hela Stora Bält. Enligt telegram från den svenska beskickningen ligger vraket istället sjunket på 36 meters djup vid Vresens Rev och inte 4’ syd Sprogö som befälhavaren uppgivit. (Här slutar utdraget från sjötekniske konsulentens memorial).
Sprogö ligger i Stora Bält och används numera som förbindelselänk i broförbindelsen över Bältet. Vresen ligger SSV Sprogö på ca 6-7’ avstånd.
Viking såldes av Gbg och Bohus Läns Ömsesidiga Försäkringsförening och Bohusläns Sjöassuransförening genom F:a Theo Koch & Co i Köpenhamn den 13 och 15 december 1941 till skepparen Harald Flyvbjerg i Nyborg och dykaren Gunnar Flyvbjerg i Hirtshals. Hon blev bärgad och vidaresåld i Nyborg den 6 juli 1942 till grosshandlare Sofus Emanuel Johannes Nielsen i Odense och köpman Hans Ove Petersen i Nyborg. Fartyget döptes då om till Nauta. Reparationen ägde rum hos Jörgen Ring Andersen i Svendborg varpå nytt certifikat utfärdades den 8 oktober med mättalen 118,10 brt och 89,77 nrt. Dimensionerna angavs till 28,94 längd, 7,31 bredd och 2,60 djup och motorn, en 2-cyl 2-takt tändkulemotor från June Munktell, uppgavs vara på 64 hk.
Enligt SST 1942-48 uppmanade Kommerskollegium Landsfiskalen i Lysekils distrikt att instämma befälhavaren Fritiof Pettersson till domstol och yrka ansvar för att han genom vårdslöshet och försumlighet vållat förlisningen. I SST 1943-19 meddelas att ett ovanligt skarpt yttrande framställts den 5 maj vid Kvistrumstinget i Munkedal. Fritiof Pettersson åtalades av sjöåklagaren, som begärde att han skulle fråntas rätten att vidare föra befäl över fartyg. Försäkringsbolagen yrkade att få ut 30000 kronor av befälhavaren eller vad som utgivits av bolagen till följd av förlisningen. I SST 1943-23 uppgavs dock att befälhavaren blivit frikänd. Rätten ansåg det inte styrkt att fartyget inte varit i sjövärdigt skick.
Den 8 juli 1943 utfärdades certifikat för grosshandlare Christian Maersk Brodersen i Esbjerg och fartyget som nu bytt namn till Birthe Brodersen. Köpekontrakt var daterat den 18 juni 1943. Den 21 december 1943 utfärdades certifikat för fabrikant August Dahlberg Hansen Sorö Köpenhamn för fartyget som nu bytte namn till Svend Dahl. Köpeavtal var daterat i Köpenhamn den 23 november 1943. I Danmarks Skibsliste 1944 upptas fartyget som tremastskonaren Svend Dahl, byggd i Oskarshamn 1907 i ek och fur av Lars August Hultgren. Mättal och dimensioner anges till 118 brt, 108 brt under däck, 11 rt maskinrum, 17 rt manskapsutrymmen, 90 nrt, 212 tdw, 94.90 fots längd, 24.0 bredd och 8.5 fots djup i lastrummet. Motorstyrkan uppges till 105 hk och ägare är August Dahlberg Hansen i Sorö med Köpenhamn som hemort.
I SST 1944-51 meddelas att befälhavaren på Viking, Fritiof Pettersson, hos Kungl Maj:t anhållit om ersättning med 716 kronor för sina direkta utlägg på grund av åtalet mot honom. Han betecknar den av sjötekniske konsulenten gjorda utredningen, på vilken åtalet följt, som i högsta grad bristfällig.
Fartyget kolliderade, den 24 augusti 1945, med ett undervattenshinder och sjönk, på resa mellan Vejle och Nyköbing Falster, strax N om Vejrö fyr i Smålandsfarvandet. I Naestveds Tidende den 27 augusti stod att förlisningen kostade 3 människor livet. Den förlista skonertens livbåt hade drivit iland på Enö med liket av lättmatrosen Mogens Petersen från Rönne på Bornholm. Denne hade tillsammans med befälhavaren, Rasmusen från Langeland, och matrosen Erik Holmgren tagit sig upp i livbåten. I det hårda vädret slog livbåten runt och två man försvann i djupet medan den tredje hittades död i livbåten. Tullbåten från Kragenaes tog upp styrmannen och en jungman och förde dem till Lolland där de kunde berätta om förlisningen. Vraket hittades många år senare av amatördykare, på det ställe som angivits ovan.


Källa: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Tjörns båtar, Sveriges skeppslista 1908, 1917, 1923, 1925,1927,1929, 1931, 1933 och 1935, Danmarks Skibsliste 1944 och 1946, Dispaschmål och sjöförklaringar 1911 – 1947, Dansk Söulykke-statistik, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.







Kommentarer