Tornö - Nr 6753

Tremastade skonaren Tornö Byggdes i ek och fur på Sölvesborgs varv 1922 av skeppsbyggmästare Carl August Johansson och timmermannen Sven Håkansson. Hon byggdes för varvets egen räkning och döptes till Sylva. Köpekontrakt på 45 000 kronor tecknades den 19 april med ett partrederi som gav henne Ven som hemort. Olof Alexander Assarsson (född på Ven) i Eslöv var huvudredare. Han var själv befälhavare på fartyget och hade 14/47 i partrederiet. Totalt var det 21 st. delägare. Certifikat utfärdades den 22 april 1922. Sylva hade då varit under byggnad på det nybildade Sölvesborgs varvs och Rederi AB från 1919. Hennes mättal och dimensioner framgår i 1923 års skeppslista med 202,14 brt, 175,35 brt under däck, 177,35 nrt, 32,14 längd, 7,95 bredd och 3,24 djup.

Den 11 mars 1930 anmäldes att Sylva, hos Gustafsson & Söner Skeppsvarv i Landskrona, utrustats med en 2-cyl 2-takt Skandia tändkulemotor på 90 hk. Den 21 januari året därpå utfärdades certifikat för Rederi AB Uranienborg på Ven som ägare till fartyget. Överlåtelse hade gjorts i kontrakt den 14 juli 1930 för 32 900 kronor. Ven förblev hemort. Den 14 februari 1935 återfördes dock fartyget till ett nytt partrederi på Ven för samma belopp. Detta partrederi hade samma sammansättning som det första och med Olof Alexander Assarsson i Eslöv som huvudredare. Han förblev även fartygets befälhavare. Detta rederi lät, i en anmälan den 21 maj 1940, meddela att man låtit inmontera en, under 1939 tillverkad, 2-cyl 2-takt Skandia tändkulemotor på 180 hk.

Av certifikat från den 27 april 1945 framgår att Sylva därefter överläts till ett partrederi med 3 delägare och omnibussägare Lennart Gunnar Erik Adolf Pettersson i Bleket som huvudredare. De övriga två delägarna var befälhavaren, Artur Wilhelm Bernhardsson i Stockevik, och Lennarts bror, Åke Georg Pettersson i Skärhamn. Köpebrevet från den 23 april 1945 var på 120 000 kronor. Den 10 juli samma år såldes Sylva till AB Nordic Trade Co i Stockholm för 150 000 kronor. Av certifikat den 6 september framgår att Åke Pettersson i Skärhamn blev befälhavare. Dennes efterträdare blev Gustav Adolf Olsson från Karlshamn den 19 februari 1946. Den 20 mars samma år efterträdde Karl Axel Billström från Helsingborg som befälhavare och den 5 september, Bo Erik Emil Kullberg i Nyköping. Den 12 april 1947 tillträdde Ernst Molander Södergren från Hällevik som befälhavare. Han var den siste i den långa raden befälhavare medan fartyget ägdes av AB Nordic Trade Co i Stockholm.

Sylva såldes därefter för 165 000 kronor den 23 juli 1947 till ett partrederi med skeppare Karl Emil Andersson i Alsvik som huvudredare och befälhavare. I certifikat den 20 augusti framgår att hans hustru, Astrid Linnéa Andersson, var medredare. Den 21 augusti var Ernst Molander Södergren från Hällevik befälhavare igen. Skeppslistan från 1947 anger Sylvas mättal till 205,32 brt, 148,14 nrt och 290 tdw. Den 1 december 1947 är Axel Leonard Johnsson i Kalmar befälhavare

Alsvik som hemort blev kortvarigt. Redan den 2 december 1947 såldes Sylva för 200 000 kronor. Det var det högsta belopp som någonsin betalades för fartyget. De stora prisökningarna berodde på brist på tonnage efter kriget och därmed höga fraktpriser. 35 000 kronor i vinst på drygt 4 månader var ett stort belopp och skulle ha räckt till en ordinär enfamiljsvilla. Den 17 mars 1948 anmäldes att fartyget sålts till ett partrederi med vice konsul Olof Leonard Laurell i Oskarshamn som huvudredare och ägare till 9/200. Övriga delägare var kamrer Yngve Erlandsson i Figeholm med 25/200, disponent Karl Kense 20/200 samt ytterligare 12 delägare. Befälhavare var Axel Leonard Jonesjö i Kalmar.

Den 21 april 1948 blev Sven Axel Gunnar Moberg från Halmstad befälhavare. Den 1 april 1949 är Karl Gustaf Erik Karlsson från Västervik befälhavare. Den 2 juni 1950 är Einar Knut Engelbrekt Thernström från Kalmar befälhavare. I juli 1950 vattenfylldes fartyget vid ett haveri öster om Gotland. Hon flöt på lasten och påträffades den 4 juli av ångaren Yrsa som bärgade henne till Hangö. Besättningen hade räddat sig in till Slite i livbåten. Fartyget kom i drift igen och den 3 april 1951 var Karl Sture Harry Karlsson från Kalmar den siste befälhavaren för detta rederis ägande av Sylva. 

Bilden föreställer Tornö som hade Skärhamn som hemort mellan åren 1952 och 1964. Bilden kommer från Sjöhistoriska Museets samlingar.



I certifikat den 21 maj 1952 har fartyget bytt namn till Tornö. Ett partrederi i Skärhamn med 3 delägare och med Robert Samuelsson som huvudredare köpte fartyget den 12 maj 1952 för 95 000 kronor. Övriga delägare utöver huvudredaren var Johan Erland Hansson och Sven Hugo Hansson. De ägde fartyget till lika delar. Erland och Sven var bröder och födda i Skärhamn den 19 mars 1920 och den 6 augusti 1921. Robert Samuelsson var deras farbror och född i Skärhamn den 20 juni 1890. Han var gift med Elemina Kristina Hansson som var född i Skärhamn den 27 september 1892. Hon blev senare samhällets barnmorska. Roberts föräldrar var salteriidkaren Samuel Eliasson och Inger Johanna Rutgersdotter. Dessa var födda i Säby 1841 och i Utäng 1852 och bodde på Dalgatan 1, vilket senare överläts till sonen Robert. Erlands och Svens föräldrar var Johan Hilmer Hansson o Klara Justina Samuelsdotter. Dessa var födda i Skärhamn 1887. Klara Justina var bror till Robert och Johan var bror till Elemina. Erland var ogift och bodde på Blåsarliden 8 och senare på Storgatan 14. Sven gifte sig med Astrid Inez Margaretha Olofsson som var född i Toftenäs den 20 juli 1929. De bodde på Blåsarliden 8.

1956 insattes en 6-cyl 4-takt GM dieselmotor och den 27 januari 1957 blev Sven Hansson i Skärhamn befälhavare. I Sveriges skeppslista suppl. III/1958 står Tornö nämnd med 197 brt, 123 nrt och med dimensionerna 33,59 längd, 7,95 bredd och 3,25 djup. Det finns olika uppgifter om hur slutet blev för fartyget. En källa säger att hon i november 1964 bogserades från Skärhamn till Agnesberg efter att ha legat upplagd några år. En annan att hon 1964 kom till Gullbergskajen i Göteborg. Hon uppges då inte längre ha någon maskin. Hon låg i Pråmhamn nr 2 på Ringön mellan 1966 och 1978 utan tillsyn och blev vrak.

Tornö såldes den 30 oktober 1964 till Sjöfolkets Rederi- och Varvs AB i Malmö för 1 500 kronor. Anmälan om händelsen gjordes den 7 maj 1965. I anmälan meddelas att fartyget är under upphuggning. Styrelse i bolaget var sjökapten Fritz Gunnar Olsson från Malmö, båtsman Bror Albert Svensson från Malmö samt maskinist Karl August Vallentin Johansson från Västervik. Den 20 mars 1967 får hon certifikat som pråm med samma ägare. Befälhavare är då sjökapten Fritz Gunnar Olsson i Malmö. Den 10 oktober 1968 anmäldes av inspektör Karl Otto Holmberg att fartyget ligger som vrak vid kajen på Ringön i Göteborg och skall användas som kanalfyllning. Den 9 februari 1969 anmäldes att fartyget inköpts för 1 000 kronor av arkivarbetare Per Ivan Sundelin i Göteborg för att bli husbåt. Hon låg vid Ringön till 1970 då hon flyttades längre upp. 1971 låg hon sjunken vid pålvirket.

Hon avfördes ur registret i februari 1982 efter ett meddelande från Göteborgs hamns trafikavdelning som meddelade att Tornö låg i Pråmhamnen nr 2 på Ringön. Försummad tillsyn gjorde att hon vattenfylldes och blev vrak. Den siste ägaren hade inte kunnat påträffas. Hon blev bortforslad den 9 mars 1978 från Ringön till en tipp och avförd från registret 1982.

Källa: Sjömanshusmuseet i Uddevalla - Tore Olsson i Mörrum, Medlemmar i Klubb Maritime och sjöfartsforumet Fallrepet, Svenska seglare och motorseglare, Varvshistoriska Föreningen i Sölvesborg, Lloyds Register 1930 – 1945, Tjörns båtar, Sveriges skeppslista 1923, 1925, 1927, 1929, 1931, 1933, 1935 och 1963, Folk och hus i Skärhamn samt kyrkoarkivalier Stenkyrka.